Aftonbladet – 3 augusti 1840, sida 2

Vi hbafve för dagen ej rum för någon utförligare berättelse om Preste-, Borgareoch Bondeståndens plena för sistlidne Lördsg och nämne således nu blott, att hos det förstnämnda ståndet förekom, bland några andra frågor, äfven den om kyrkopliktens afskaffande, hvilket ståndet biföll samt vidare 1tullbevillningen, som återremitterades. Detta sistnämnda ämne upplog äfven tiden i Borgareståndet föroch eftermiddag, och tolf talare bade ännu anmält sig, hvilka nästa Onsdag erhålla ordet. För grundsatsen af fribet i handeln mot skyddstull i näringar talade förnämligast herr Petr, som vidrörde bland annat det oformliga deruti, att korporationer, med förbigående af den i grundlagarna föreskrilna formen, att genom föredraganden få sina ansökningar anmälda hos Kongl. Maj:t, direkte sökt hos Konungen insinuera sina önskningar genom deputationer; i fråga om tackjern trodde han ingen hotande våda följa af utförselsförbudets borttagarde, men ansåg i nörvarande förhållanden och då det ännu icke hos oss för hvar och en vore tillåtet att inom lardet förädla denna vara, en utförselstull af 400 proc. nödvärdig. Hr Brinck genomgick och kalfatrade hela taxan, och fordrade bufvudsakligen nedsättsinog både å tullvärde och tullafgifter. Hr Gustafsson framställde en öfversigt af priserna härstädes på åtskillige inhemska industriprodukter, och ordade för uppsättning af tullen till skydd för de egna näringarna. På eftermiddagen uppläste herr De Mare en mycket utförlig generell öfversigt öfver näringarnas utveckling och följden al det friare systemet i andra länder, och afhandlade i synnerhet jerntillverkningen hos oss; talaren, som ej tycktes bylla ett friare system i bandel och näringar kom ungefär till det resultat, att tackjerns tillåtande till utförsel skulle verka till den svenska jerntillverkningens totala undergång. Dessutom yttrade sig herrar Christiersson, Moberg, Bydin, Arnberg från Norrköping, m. fl. för förbuds bibehållande. Hr Holling upptog till vederläggning en hop af de skäl som blifvit framställde mot handelsfriheten. Herr Helsingius bade ännu icke yttrat sig. — Bondeståndets beslut angående fjerde bufvudtiteln meddelades i Lördags. Angående den andra eller civilstaten biföllos Stats-Utskottets flesta punkter, deribland om ministerstaten, utom ett par, deri Ståndet antog förra betänkandet, som innefattade inskränktare anslag. Tullbevillnings-betänkandet återremitterades från Bondeståndet redan i Onsdags.