Aftonbladet – 30 juli 1840, sida 2

SIM TID vån Uaalt UTCU 2VIJA II VILATC al allllldllt UVUBc Ut, då ministrarne till och med icke haft något att säga öfver Statstidningens spalter, och detta förhållande framilyst till den grad, att den officiella tidningen lemnat serskildt rum åt riksdagsmannaanföranden, som legat i strid med tendensen af en från Regeringen sjelf redan under de gamla rådgifvarne aflåten proposition Iden några af de nya ministrarne äfven hyllat, så är det tydligt, att åskådaren af kotterimatronans och den andra kamarilla-organen Svenska biets beteende måste sluta Will förehafvanden, hvilka lätt göras oskadliga om de upptäckas och blotitas för allmänhetens blickar, emedan denna numera icke så lätt låter dåra af en kraftlös hofomgifning eller fånga sig af toma löften, men hvilka förehafvanden måhända kurde ännu mer bringa i oreda redan nog trasslade ställningar och förhållanden, ifall de få obehindiadt utveckla sig mellan slottsflyglarne. Det är af denna anledning vi trott det nu kunna vara tid, att kasta en blick på den verkliga position, hvari den s. k. Maj-ministeren befunnit sig, äfvensom på pressens ställning till densamma. För fullständighetens skull bör hä:vid kanhända icke heller tidningen Frejas beteende lemnas aldeles obsmärkt. Med samma märkbara öfverensstämmelse, som äfven förut tidtals visat sig mellan den tidningen och Minerva, har Freja i bredd med åtskilliga anmärkningar mot den nuvarande minisieren, naturligtvis af en ren tillfällighet, kommit att gilva de mest ampla loford åt det gamla systemets och absolutismens koryfeer. Sålunda heter det, Tisdagen den 24 Juli, att Hr von Hartmansdo:ffs anförande till systemets försvar är amed en utomordentlig skicklighet författadt.s Hvar och en lärer dock finna, att denna skrift under en ganska måttlig dislektisk fyndighet innehåller de gröfsta sofismer, hvilket till och med Freja sjelf erkänt. Icke dess mindre har hon en bel spalt med beröm åt hans och biskop Heurlins stora egenskaper. Der den ene, cHr biskop Heurlin,, heter det, cöfverraskar med hufvudets aöfverlägsenhet, till hvars uppvägande till och amed denna af vissa tidningar så högt uppaburna nya ministere) förgälves skulle anlita kalla sina mnackben, förvånar den andre, Hr cHartmansdorff med sin sega uthållighet och aouttrötiliga arbetsförmåga., Det är, som man ser, idel beundran och förvåning. aJa,, säger hon, avi gå så långt, att vi erkänna det göra oss ondt, att begge icke i afseende på entecedentia kunna stå lika utmärkte för konsequens i åsigter., Men också Hr Nerman bar emellanåt icke blifvit glömd. cIngen har,, yttras det i Freja den 34 Mars, avarit ett sådant offer för det allmänna odelade hatet, ett hat, likamycket af frälse, som af ofrälse natur. En annan gång åter såg man i Freja till och med en anmärkning om den betänkliga ställning, som uppstod deraf, att vederbörande i velat af ministrar chvarken hade mod att taga dem helt och hållet till höger, eller motsatsen. (Vi hafve nu ej igenfunnit detta ställe, men evara för att både meningen och de hufvudsskliga ordalagen vore alldeles i öfverensstämmelse härmed.) Unader allt detta hafva de båda ailierade Amezonerna icke försummat, att söka framstäl. la Aftonbladet såsom det der i allo försvarade och understödde ministeren Hvad Freja beträffsr, bar detta skett i hvart enda nummer, och krappast den genom polisens registratur så namnkunniga Erika Äberg kan jemföras i sin påflugenbet mot förbigående med denna Frejas enträgenhet att komma i konversation med, oss. Detta sednare är i sig sjelf egentligen en bisak; ty att Aftonbladets diskrediterande och möjligheten att tränga sig in på dess gebiet varit ett mål, som alltifrån första stunden föresvälfvat Frejas Redaktion såsom en tantalusfrukt, hvilken endast ökar bennes hetshunger, är nogsamt bekant för alla som följt henne, om hon också icke låtit sin trängtan lysa fram uti det oupphörliga idislandet om Aftonbladets 4000 prenumeranter och aannonser, m. m. Att hon åter icke skyr något medel för att närma sig detta mål, och tager lögnen och kalompnien till sin bundsförvandt; att hon icke drager i betänkande att i det allmänna vettets åsyn citera ställen i Aftonbladet, i motsatt syftring mot den, i hvilken de varit yttrade: sådant tyckes endast bevisa, att Frejas moral ännu alltid fortfar att vara lika lösaktig som tillförene, om det också icke ådagalsdes af den lättfärdighet, hvarmed berörde tidning lånar ej blott sina ) Vi hafva länge förgäfves sökt få reda på, bvarifrån Freja hemtat anledning till detta yttrande om den nya ministerens uppbärande i tidningarn2, då den snarare, efter hvad vi tyckt, varit attackerad från alla båll. Slutliger, (och det är det enda ställe, bvarest vi kunnat finna någon af miuistrarne chögt. uppbureny), träffade vi likväl på Freja för den 34 Mars. som förklarar sin aålktning för