Aftonbladet – 29 juli 1840, sida 2

Jedes böra vara förtfente af ett arfyode, till beloppet skiljaktigt från det, hvilket tilldelas de E. Oc Kanslister, som mindre anlitas. — Vid flere föregående Riksdagar har alltid större eller mindre flit och användbarhet utgjort grunden, hvarefter hos Ståndet anställde tjenstemäns anspråk på vedergällning blifvit bedömdt, och det torde tillåtas mig yltra den öfvertygelse, att förenämnde grundsats blifvit samvetsgrannt iakttagen vid fördelningen af de arfvoden, hvilka innevarande Riksdag blivit för Hedervärda Ståndets E. O. Kanslister bestämde Slutligen, och då framställning blifvit gjord derom, att en E. O. Kanslist ej på längre tid varit å Kansliet. tillstädes, men, det oaktadt, fått uppbära arfvode i högsta Klassen, får jag i detta afseende lemna den upplysning, att bemälde E. O. Kanslist, i och med detsamma han erhöll det förordnande att bestrida tjenstebefattning i Kongl. Svea Hof-Rätt, hvilket hindrade honom från daglig inställelse å Ståndets Kansli, afstod det högre arfvodet åt den E. O. Kanslist, som i hans ställe sedermera tjenstgjort å Kanslict. — På det qvittence-listorne, hvilka, såsom verifikationer, skola till Riksgälds-Kontoret öfverlemnas, icke skulle under: gå någon förändring, som ej oundvikligen erfor-! drades, ägde det förhållande sedermera rum, att bemälde 2 E. O. Kanslister, som skulle bestrida hvarandras tjenster, äfven qvittera och uppbära hvarandras arfyoden Stockholm den 40 Juli 1840. C. Limnell. I anledning af derom väckt fråga, få undertecknade bärigenom på begäran meddela det intyg att under dels 1823, dels 1828—30 samt 1834—5 ärens Riksdagar, då vi vid Hedervärda Bonde-Ståndets Kansli varit tjenstgörande, alltid iagttagits, det större? eller mindre flit och användbarhet borde utgöra grunden, hvarefter de hos Ståndet anställde E. O. Kanshsters arspråk på arfvode skulle bedömas, och att, i öfverensstämmelse härmed, de till aflöning för E. O. Kanslisterne anslagne Kanslist-2rfvoden blifvit dem emellan i flera Klasser, i måhn afhvarj och ens under den nästföregående månaden ådagalade arbetsamhet, och pålitlighet, fördelade. Stockholm den 9 Juli 1540. G. Danielsson, C. Limnell, tjenstgörande vid 1828 och tjenstgörande under 1823 1834 årens Riksdagar. och 1828 årens Riksdagar. J. Lagermark, Chr. Naumann, tjenstgörande under 4828— tjenstgörande under 48354—85 4850 årens Riksdag. årens Riksdag i egenskap af s E. 0. Kansilist hos Hedervärda Bonde-Ståndet. Sven Heurlin från Kronobergs län begärde der-; efter ordet och yttrade: cEhuru obehagligt detän må vara, uppträder jeg docx med lugn, för att gå sekreterarens arfall till mötes. — Denne är en person, som jag allkid respekterat, likväl som hvarje annan embetsman, hvilken uppfyller sine åligganden. Sekreterarens pligter äro utstakade i Grund lagen och bestå deruti, att han bör vaka öfver dess helgd, samt vsra chef för expeditioner. Uti sitt nu upplästa enförande bar hin rigtat sidobugg mot flere af Bondeståndets medlemmar. Jeg har äfven blifvit träffad af ett sådant, för mitt oskyldiga frarkestande af ett exempel rörande en adräng. Man må säga hvad men vill om detta exampel, så skall det dock elltid blifva sannolikt, och tädena exempel hafva förr begagneais i afsocende på högre embetsmån, än sekreteraren. Ett så beskaffadt sidohugg har icke kunnat verka något sår, ej ens nå gen åkomma. Jag har bandiat såsom cffentlig man; och jag öfverlemnar åt samtid och efterverld att bedöma mitt förhållande. Sekreteraren, hvars pligt det är stt vaka öfver Grundlagens helgd och göra erinringar, om någon lcdamot förgålt sig deremot, har icke förfarit så, gom han bordt, utan gått alltför långt inpå desgotismens område. Jag talar i folkets namn, och hved jag säger måsiå för min egen räkning. Sekreteraren har ej rättighet att inblanda sig i Ståndets beslut i vidsträcktsre mån, än Grunadlegen bestämmer. Mot Ruiberg höjer han förgäfves sina vapen. De miste, vid detta försök, falla af venmakt; ty denne reprosentants vsndel är obefläckad. Jag skuile sjel: öcska att kunsa gå i hans fotspår; och jag är öfvertygad, att de fliste inom Ståndet häruti instämma med mig. Eu sådant anfall är obehörigt. Jag önskar, att sekreterarens anförande måtte få hvila på bordet till en annan plenideg.o — Sekretersren tillkärnagaf, att då enmärkningar blifvit riktade mot ett prowokoll, för hvilket han vore ansvarig och mot hans åtgärder i öfrigt, ansåg hen ock sig vara cj allenast fullkomligt berättigad, uten ock förpligtad, att sådane snmärkningar till besvärande och vederläggande upptags. Johan Jakob Rutberg från Norrbottens län: Då sekretorarens anförande blifver bordisgdt, så icnebåller jag med hvad jag ämnat yttra. På förband får jag likväl förklara, att jag om protokollet för den 20 nästlidna juni aldrig haft de utlåtelser, som sekreteraren påbördal mig. Han är hitskickad för att tillhandagå med upplysningar och goda råd, ej ati, såsom ru gkett, öfverfalla Ståndets medler mar med smädelser och obefogads tillvitelser., Sven Heurlin: De af brodren Rutberg och mig framkastade såkallade skarpa ordalag, hvilka sårat Hr Sekreterarens finkänslige själ, äro framkallade genom det ifrågsvarende protokollet, hvaruti 2 8S af skiljsktigt ianebåll sammanfattades i en; hvilket är och måste förblifva grundlagsvidrigt; hvarför sekreteraren har sig sjelf att skylla. Sekreteraren yttrade: cI anledning af riksdagsfullmäktigen Sven Heurlins sista yttrande, får jag erindra, att Ståndets beslut och åtgärder i en och samma . fråga lämpligen icke kunrat under skilj sktige SS upptagas, samt att således ifrågaskomne tillägg till ett af Ståndet fettadt beslut rätteligen i sammanhang med detta sistnämnda upptagite. Hcurlin: Jag förmodar, att en bordt slutas med voterirgen öfver StatsUtskottets utlåtande M 169, och att hvad som för öfrigt förekom i detta ämne, bordt upptagas i en följande ;cchjsg hemställer till Ståndet, om ej förhållandet bör vara sådant., Hans Jansson från Elfsborgs län: Jag har, vid ett föregående tillfälle, yttrat farhåga, att det sält, hvarpå en ledamot af Ståndet klandrat det sednares beslut i afseende på StatsUtskottets utlåtande JG 469, skulle åstadkomma split och oenighet inom Ståndet; och jag finner tyvärr nu min fruktan alltför väl grundad. Om sekreterarens anförande, såsom Heurlin begärt, blifver bordlagdt, kunde detta li möjligen komma att utgöra ett tvisteäppie under j 1 a 4 j 4 1 1 j !