TtxxqTruaoeooocecooramhacaoucssmsemsseminommpaemsmsemsmamenm sem RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. KonstilutionsUtskollets memorial M 18, med för: slag till ändring af 4 8 Regeringsformen. Utskottet har funnis sig uppmanadt, dels af de missförstånd om Konungsas rådgifvares skyldighe. ter, hvilka, i anledning af det i Regeringsformens 4 förekommande uttryck, att Konusgen eger allena styra Riket, både inom och utom nationalrepresentationen, blifvit yttrade, dels af olämpligheten att i närvarande förbållanden bibehålla den omständighet, med hvilken man ansett sig i slutet af samma böra uttrycka, att i Statsrådot äfven kunna inkallas ofrälse män, att föreslå till gruadlagsenlig behaedling, följande förändrade redaktion af denna S, nemligen: Konungen eger att styra Riket på det sätt, denna Regeringsform föreskrifver; inhemte dock, i de fail, här nedanföre stadgas, undorrättelse och råd af ett Statsråd, hvartill Konungen kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige ooh allmänt ak. tade, infödde Svenske män af den rena evangeliska läran.n Grefve Spens och Prosten Hesliström hafva reserverat sig emot att i samma förslag intaga frågan om frälse och ofrälse ledamöter, samt uteslutandet af ordet aallena; och Professor Geijar emot boritagandet af detta vigtiga ord, hvarigenom han anser nya missförstånd framkallas. Som man vet, står likväl qvar i 9 S Regseriogaformen, att Konungen eger allena besluts. KonstilutionsUtskottelts memorial JM 49, innefattar ett förtydligande af 35 Regeringsformen, nödvändigt i anledning af förändrade b:nämnisgar på några militäriska embeten och korpser, m. Im, KonstilutionsUtskollets memorial M 20, angående ändring i 34 8 Regeringsformen. Hå:i föreslås följande nya redaktion i scdnaro perioden: aLadamot af Statsrådet eller af Högsta Domstolen må icke tillika annat embeta innehafva, ej heller till förrättande deraf förordnas.n KonstitutionsUtskottets memorial AM 21,angående ändrisg och tillägg i 39 Riksdarsordningen, tillstyrker följande grundlsags stadgande: cRiksens Ständers Utskott, Revisorer och Nämnder samt Utskotts-afdelningar välje inom sig ordförande; äfvenså Fullmäktige i Banken och Riksgäldskontoret, hvilka dock skola efter hvarje års förlopp nytt val företaga. Främste närvarande ledamoten af Ridderskapet och Adeln före ordet, innan val skett, samt i fall ordföranden för något tillfälle icke är tillstädes. Skulle ordförande wtöfver en vecka vara förhindrad att ordförandeskapet bestrida, ankomme det på ledamöterne, revisorerne eller fullmäktige aut nytt val anställa. Ordföran de i Utskott före äfven ordet, när Utskottet förstärkes.n KonstitutionsUtskottets memorial M 22, innefattar svar på en emot Konuogens nuvarandsa rådgifvare af Hr Petre i Borgsreståndet anmäld anledning till anmärkning, för det Konungens Stais:åd ej var i grundlagsenlig ordning organisersdt, då Kongl. skrifvelsen den 49 Maj sogående Statsrådet Ihres förordnande till Rikets Ständer öfverlemnades. Utskottet yitrar, aatt eburu Utskottet anser det ej vara med grundlagens anda och mening öfverensstämmande, att Statsrådet icke är, i afsecn de på ledamöternes antal, bragt i det skick, att mål af synnerligare vigt och orafattning kunna der afgöres; likväl och som det förbe:ö:de Kongl. skiifvelse åtföljande utdrag af Statsrådets protokoll för den 49 sistlidne Maj utvisar, att Siatsrådets ledamöter då varit tillstädes till det antal, som, för fattande af beslutet rörande simma skrifvelse, jomlikt 8 Regeringsformen, varit erforderligt, fioner Utskottet sig desto mindre kuana på grund af ifrågavarande från Borgarestindet remitterade anmärkningsanledning, vidtaga någon åtgärd, som det möjligen mött svårigheter att redan till nämnds dag, eller endast få dagar efter det Statsrådet erhöll sin förändrade organisation, bringa detsamma till fulltalighet.n Hr Lars Hjerta ingaf för en liten tid sedan till KonstitutionsUtskoitet en motion om den förändring i 28 :n R. F., att titlar utan medföljande embete eller tjenst eller med högre värdighet än den, innehafvande embete eller tjenst medför, ej må förlänas. Denna motion, som åsyftar ett botemedel mot tlitelsjukan, har Utskottet bifollit och afgifvit förslag til! Ständerna i enlighet dermed. Samma Utskott har föreslagit ett gan:ka ändamåilsenligt tillägg i 28 S:n R. F., att utländsk. man, som varit inom riket under 40 år bosatt, samt mantalsoch skattskrifven, och hvars förbindelse till främmande makt, efter 2flagd trooch huldhets-ed åt Sveriges konung, under de sednaste fem åren varit upplöst, må njuta enabanda rättigheter, med infödd Svensk man, dock utan att kunna utnämnas till konungens rådgifvare eller kommendant å fästning. StatsUtskottet har i går, med sex rösters pluralitet, afstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts proposition om pensioner åt f. d. Statsråderne Hård och Åkerhjelm; nen deremot med 4 rösts pluralitet tillstyrkt lönens uppförande på indragningsstat åt f. d. Statssekreterarne von Hartmansdorff och Grip. Stats-Utskotltets utlåtande J4 213 angående återremissen af 5:te Hufvudtiteln, innefattande anslag för vetenskaperna och de sköna konsterna. StatsUtskottet vidhåller sitt förra, af Borgareoch Bondestånden bifallna förslag, att icke bifalla anslag till jettoner för Svenska Akademien; sitt i samma