Aftonbladet – 22 juli 1840, sida 2

och näringar. De vid åren 4898 och 4834 församlade Rikets Ständer fullföljde och befästade de grundsatser, som 1823 börjat göra sig gällande. Hvad Kommitterada i berörde hänseende föreslagit, är följaktligen icke något nytt; det utgör icke första, uten sista steget på en längesedan beträdd bana. Fördelen af förbudens afskaffande är vitsordad, ur financiel synpunkt, af en oupphörligt stigande tullintrad, och, med hänsigt till näringårne, deraf, att, på sätt Kemmitterade utredt och med faktiska uppgifier, hvilkas giltighet icke kunnat i någon måtto af den motsatta äsigtens förfäktare jäfvas, styrkt, näringarna äfven efter införändet af ewt friare tullsystem i allmäshet icke synts, vare sig i afseende på tillverkningarnes godbet eller deras mängd, minskes, utan saarare tilltegit. Vu detta förhållande och på de af Kommitterade i öfrigt anförde skäl, fisner Uiskottet, lika med dem, och i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t jomväl till Rikets Ständer hemställt, sig böra tillstyrka en oinskränkt handelsfrihet, så att förbud mot någon varas ineller utförsel bändanefter icke må ega rum. Dock, enär det afcörende steget, om än, på sätt nämndat är, länge förberedt, likväl, enligt Uiskottets tanke, bör med mycken varsamhet tagas; har Utskottet ansett så tillräckligt rådrum böra lemnås fabriks-, närlngsoch bruksidkare, att den del deraf, sem möjligen af förbudens afskaffande kunde förutse den menliga verkan för deras yrken, att de, heldre än ett ingå i täfan med den utländska tillverkoaingen, ville draga sina kapital derifrån och på eft annat fält göra dem fruktbara, ej dertill må gakna tillfälle; i hvilket afseende Utskottet tillstyrker Rikets Ständer, att hos Kong!. Msj:t i underdånighet anhålla, det hittills till ineller utförsel förbudne varor icke må förr än från och med den 4 Januari 1844 få, mot de i Utskottets taxeförslag åsatta afgifter, till import eller export medgifves. (Siutet följer.) NE