Aftonbladet – 18 juli 1840, sida 2

af samma orsak framkallades vexelskolorna i Eagland, der em klass af otaliga fabriksidkare fanns, åt hvilka ej lemnades tid att befatta sig med sina barns uppfosiran. De nuvarande folkskolorna hafva således på många ställen hsfs sin båda historiska och naturliga grund i föräldrarnes moraliska och politiska degradation, och då de infördes i ett land som Sverige, der denna degradation endast var och ännu är ett undantag, begick man ett stort misstag, då man gjorde ett enda slags skola för alla, hvilka, såsem byggde på den grundsatsen, att föräldrarne inom allmogen ej kunde sjelfve besö:ja sina barns undervisniong, i längden medförde och åstadkom just det, som de falskt förutsatte. Det bade nemligen icke varit omöjligt att bereda ett annat slags skolor på en annan motsatt grundsats, nemligen på den, att föräldraundervisningen till en viss grad vore en allmän pligt, och att skolan borde vidtaga först der, hvarest föräldraundervisning ej mer kunde fordres. Men hade t. ex. kunnat iarätta skolor för proletärerns och skolor som förutsatte föräldraundervisningen. Men på något sådant tänkte man icke, rär man införde i Sverige de nya skolorne. Det hade i ailt fall mött många och stora svårigheter. Måhända ligger i ofvannämnde förhållanden orsaken, hvarföre införendet af folkskolor här i Sverige ej haft någon betydande framgång. Endast i Lunds stift hade de blifvit allmänna. Men detta stift ligger sjdligast, har nära hvarandra ligganda boningar och ifrån urminnes tider har i vissa delar deraf hofveriet nedtryckt allmogen. Skolorne hafva der haft sådan framgång, att derstädes finnas ända till 575 skolor, hvaraf 473 äro fasta, uti blott 433 församlingar, således vida flere skolor än socknsr. Men i det öfriga Sverige är förbållandet motsatt. Det innehåller, enligt den meddelade officiella tabellen, 1,875 församlingar eller socknar, men icke mer än 536 fasta skolor, och då dertill kommer, att en stor del af dessa, kanske de fleste, äro af wvälsipnade husbönder stiftade för fattiga undsrhafvande, således icke egentligen för den besutna allmogen, så anser jeg, att antalet af fasta skolor, begagnade af den egentligen bssutne och sjelfegande allmogen i Sverige utom Skåne, är jemförelsevis högst obetydligt, samt att således föräldraundervisningen eller måhända rättare den vid hemmet lemnade undervisningen i allmänhet ännu är rådande I landssed i det egentliga Sverige; äfvensom att de flesta skolorna derstädes (liksom i Skåne, Danmark, Norra Tyskland, samt England) framkallats af bekymret för den fattigaste delen af arbetsklass, inom hvilken föräldrar, nedtryckte af bekymmer för eget uppehälle och beroende af andra, uti flera generationer förlorat den tradition af föräldraundervisningen, som inom den andra och besuina klassen ännu till största delen fortfar. Det skulla i sanning föra till intressanta regultat, om en jemförelse kunde anställas emellan den egentliga Svenska besutna allmogens både bildning, sodlighet och gudsfruktan, der den sednare ej är förstörd af ett tillfälligt, nu ikring sig gripande. förderf, bränvinets omåttliga bruk, och allmogens i Danmark och Norra Tyskland, för att deraf kunna sluta, om den sednare allmogen genom sina allmänna skolor verkligen förvärfvat och i detia ögonblick eger några stora företräden framför den besutna, inom egna hem underviste och uppfostrade Svenska allmogen. Jag fruktar, att, när man talar om nödvändigheten af skolornas allmänna införande och såsom bevis derpå anförer de tilltagande lasterne och brotten, man icke nog klart åtskiljer de två klasser, hvaraf vår allmoge består, och slutar sålunda alldeles för vidsträckt till nödvändigheten af införsndet al vanliga skolor för båda klesserne, och att man förgäter, och man med mera skäl bordt sluta, att brotten just derföre tilltoga, att föräldraundervisningen, samt den deraf beroende familjelifvets trefnad, samdrägt och helgd småningom afiegs, så att numera cenighet omellan föräldrar och barn börjar blifva ett icke så sällan offentligen åklagadt brott, och till och med fadercch modermord ej numera äro okörda, hvilka brott voro omöjliga, derest föräldra-undervisniogen egde rum och barnen stode i det förbållande till sina föräldrar, som lärjungar till lärare. Men då visse:ligen icke nekas kan, att föräldraundervisningen, såsom landssed, eftegit icke blott i samma mån, som armodet tilltagit inom den egentliga arbetsklassen, utan äfven som den genom skoiors inrättande blifvit ansedd öfverflödig, och att den således numera är vida ofulikomligare och bruten, än den förut varit; äfvensom att meddelandet af de kunskaper, som under civilisationens framsteg nu med skäl äro nödvändiga äfven för de lägre klasserna, öfverstiger många, ja äfven de flesta, föräldrars förmåga, så är äfven klart, att skolor numera icke kunna undvaras, och deras allmänna inrättande i vårt land, der de ännu äro för få, ett af de aldra högsta behofven. Då således ingendera kunna förkastas, hvarken skolor eller föräldra-undervisning, så fianes det ej mer än ett sätt för bådas bibehållande, det nemligen att skola och föräldra-undervisning sammanbindas till ett organiskt helt, och att den sednare införlifvas i skol-undervisningens mekanism såsom ett nödvändigt elsment, eller ett regelbundet medel ungefär såsom monitörerne äro det i vexelskolan., (Forts. följer.) Ina STOCKHOLM den 18 Juli. — H. M. Konungen lemnade i går högtidlig audiens åt Er von Borstel, det utomordentliga ) sändebudet från Konungen i Preussen. Il MM HRMaAmnnunmnnmn AAA FP oo EF oo AG