Aftonbladet – 16 juli 1840, sida 2

Article Image
gillas i det hela, så betyder det ingenting satt de i enstaka fall öfverskrida lemnade föreskrifter, samt att de till och med stundom anses klandervärda, i fall de af fruktan för ansvar låta af föreskrifter afhålla sig från åtgärder, hvarigenom de se sig kunna åstadkomma något nyttigt. Konsiderationer i afseende på sådana tillfällen måste väl alltid komma att höra till sällsynta undantag, som behöfra högst gällande skäl och oundgängliga anledningar, för att rättfärdigeas; sådana t. ex. som den af H. E. omtalade hungersnöden i Irland. Ty hvartill tjente annars lagen och föreskrifterna? Men några sådana skäl hafva, så vidt vi kunde finma, ej här blifvit företedda, och om de blifvit det, hade behörigt afseende derpå visst ej uteblifvit. Det egna subjektiva begreppet hos de Styrande om sakens nytta ensamt, kan deremot omöjligen räcka till att rättfärdiga godtyckliga handlingar; ty då inträffar genast den vådliga sats, som Hr Hjerta i sin replik om för mälde. JA Grefve David Frölich har väckt en motion angående vilkoren för utbetalningen af vidare anslag till ombyggnad af Nya Trollhätte kanal, som i går föranledde en debatt på Riddarhuset, huruvida den skulle till Statsoch BankoUtskotten remitteras, hvilket af Friherre Jakob Cederström bestreds. Denna motion, som in extenso finnes införd i dagens Allehanda, afser att åstadkomma ett utbyte, eller kompensation, vilkorligt medgifven af Rikets Ständer, hvarigenom Nya Trollhätte Kanalbolag skulle, från annan fond, erhålla medel, i händelse handelsoch sjöfartsfonden, hvarå de nu erbållit anvisning, skulle, enhgt ett af Hr Halling gjordt förslag, upphöra; att således låta Bolaget komma i tillfälle att sjelf rätta hvad som kunde och borde förändras i Regeringens så mycket klandrade åtgöranden vid Bolagets bildande; samt att betrygga riket, att nya Bolaget skall uppfylla de skyldigheter, som gamla Bolaget ålegat, enligt dess år 4793 utfärdade privilegium, att den gamla kanalen måtte hållas farbar; att afgifternas nedsättning måtte bero af Kongl. Maj:t liksom för andra dylika inrättningar; att säkerhet ställes för förbindelsernas uppfyllande, o, s. v. Sättet, hvarpå kompensationen kunde åstadkommas, föreslog Grefven blifva följande: cOm, sedan behällningarne å Hendelsoch Sjöfartsfonden förut gått i afräkning, på sätt redan är omnämndt, ett kapital af 80,000 Rår å en million af R. S. i banken insättes åserskildt Deposit-konto för Bolagets räkning med föreskrift, att detsamma skall intill och med 4862 i venlig diskontväg göras fruktbart, och afkastningen eller nettobehållningen till Bolaget årligen utgifves till bestämdt belopp, hvilket oberoende af behållningens öfvereller understigande i förra fallet, möjligen kunde leda till despositkepitalets förökning eller i det sednare till dess förminskning, hvilket på det hela vore likgiltigt, enär efter årliga anslägets upphörande, resterande kapitalet å Depositräkningen ånyo ställdes till Rik. St:s disposition; om säger jag, denna utväg begagnades, för att icke störa Bolagets troligen redan vidiegne upplånings-arrangement, så vanns derigenom det dubbla ändamål att 4:0 befrämja det nyttiga kanalföretaget och 2:o ait återföra, utan rubbning i Bolagets nyssnämnde arrangement, statsutgifterne inom den så väl för Riksens Ständer som Konungen grundlagsenligen bestämda gräns för disposition endast intill näst påföljande Riksdag, hverj mte 3:o Hr Hallings motion kunde bifallas.

16 juli 1840, sida 2

Thumbnail