Aftonbladet – 3 juli 1840, sida 2

rådet förekomna omständigheter berättiga till den förmodan, att ännu existerande, så kallade lettres d2 retenue ligga i vägen för uppfyllande af förre Rikets Ständers anmälde önskan om upphörande af landshöfdingeackorder? Hverföre har Utskottet icke beifrat, att Grefre Arvid Arvidson Posse fått, ehuru varande, för den bekanta tullbalansen, sub reatu, förvalta Generaltulidirektörsembetet ända till dess han, besynnerligt nog framför en Richert, utnämndes till Justitiestatsminister? Hvrrföre har Utskottet icke ansett sig böra fästa afseende deri vid, att fall inträffat, då, till ökad kostnad för Tullverket, 3:e Genoraltulldirektörer på en gång funnits? Hvarföre har Utskottet låtit förfalla anmärkniogen, i anledning af Kongl. Maj:ts Rådgifvares tillgörande, i fråga om Kanslisten Sandströms besvär öfver godtycklig afsättning från dess i Sjöförvaltningen innehafda tjenst? Hvarföre har Ut. skottet icke ansett sig böra underställa Rikets Ständers bedömande det emot Krigsförvaltningeuns nit, skicklighet och drifi vittoande förhållande, att Kongl. Maj:t, vid fråga om kreditivlyftningar år 41838, sjelf till Statsrådets protokoll anmält. hurusom vid af Kongl. Msj:t personligen anställd besigtning, vissa af rikets förnämsta fästningar befunnits i ett tillstånd, hvars offentliga skildring man af lätt begripliga skäl hittills undvikit? Hvearföre har Utskottet icke mot förre Statssekreteraren Grip anmärkt, att snart sagdt alla hans framställningar om anslagspropositioner till Rikets Ständer sällan grundat sig på egen pröfning, utan för det mesta innefattat ett enkelt åberopande af reqvisitioner från militärauoriteter och deribland förnämligast Generaladjutanten för armeen? Hvarföre har Utsk. icke i öfrigt mot denne Statssekreterare anmärkt det i Statsrådsnrotokollen ganska synbara, till Statens alltför kännbara skada ledande beroende, hvaruti han till armeens Genersladjutant sig befunrit? Hvarföre her Utsk. icke: fört bemälde Statssek. till last, att han väl hos Kopng!. Kaj:t föredregit Sjöförvaltningens behof af fortfarande och tillökade Statsgansiag, men aldrig fästat K. M:j:ts uppmärksamhet på den planlöshet och oefierrättligbet, som till men för Rike:s sjöförsvar länge förefunnits hos administrationen deröfver? Hvsrföre har Uisk. icke hos Rikets Ständer anmärkt det eftertänkliga förhållande, att den embetsmen, som, före antagandet af nya styrelseformen, haft det dyrbara förtroendet att vara H. Möej:ts rådgifvare i komrmandomål, väl finnes hafva uti dylika kommandomål intecknat K. Msj:ts höga beslut, men sldrig i rågot enda fall till protokollet yttrat sin enskilda tanka? Hvarföra har U:sk. icke till R. St:rs bedömande hänskjutit det af Statsrådsprotokoilerne vitsordade förhållande, att K. Mrådgilvare, då de haft att yttra sig öfver förslog, ankomna från Generaladjutanten för armöan, a!dig, oektad: det angätt frågor af högsta vig!, arsett sig tillständigt taga desamma i närmare skärskådande, men deremot städse, uten något enda undautsg, förklaret sig vara af samma tenka? Hvarföre har Utsk. lemnat utsn afseende den till Utsk. inkomna, mot Generaladjutanten för armeen riktade, för riksdegsmannarättens heigd ingalunda likgiltiga anmärkning deröfver, att omedelbarligen efter 4855 års rikomöts de båda riksdagsmännen Klingsporr och v. Stedingk blifvit till fästningarne Carlsten och Carlsborg förvisade? Hverföre bar Utskottet likaledes uten afseende lemnat en annen till Utskottet iskommen anmärkning emot de, i och för innevarande riksmöte af Generaladjutanten för armeen för vissa representanter af Riddarhuset utfärdade militärordres? Hvarföre bar Utsk. icke anfört någon snmärkning emot Kongl. Maj:ts rädgifvares underlåtenhet att bafva hos Kong! M:t utverkat befallning till Justitio-kanslersembetet om åtals anställande emot vederbörlig domstol, för det densamme, utsr afseende på den lagbundna ättegångsordningen, i vigtigare brottmål, i flera vecKor fördröjt första handläggningen af Crusenstolpeska högmålet, hvarigenom inträffat, dels att den anklagade, uti memorisl till Justitie-ombudsmannen, sjelf efgifsit påminnelser emot den sentidiga sandläggningen, dels ett till sllmänheten spridt ig oroande rykten om uppskofsåtgärdens nära örvendiskap med en hos mången maktegende synvarligen närd önskan, att finna bessgde kögmål ipptaget och behandladt af en serskildt känd och utmärkt division? Hvarföre bar Utskottet funnit sodt att låta flere hos Utskottet, i anledning af 1838 års oroligheter i hufvudstaden, mot Styrelsen inmärkta anmärkningar förfalla? Hvarföre har Jtskottet icke hos R. St. gjort anmärkning vid K. Maj:ts Rådgifvares ända derhän för det nys lagerket visade obenägenhet, att kriminallegförsla;ets föredragning hos Högsta Domstolen blifvit i icke mindre än 4 år efter sista riksmöte uppkjuten? Hvarföre har Utsk. icke för R. St. velat mförmäla de Statsrådsprotokoller, uti hvilka jeme flera oantagliga satser utvecklats den åsigt, att itatens säkerhet mot yttre våld skulle till hufvudaklig del bero af tidningspressen? Huverföre har Jisk. ansett sig ef grundlagen hindradt att bos R. t. framlägga alla de spridda, irikets styrelse gjupt ngripande frågor, deruti, efter det H. M. till S:zt3ådets protokoll utveckl!zt sin uppfattning ef S:aens historiska lif, af närvsrande omstän digheters ref, och af de landets regering mötande olägeneter, Kongl. M:ts samteligo Ridgifvsre iakttagit en djupaste tystned? Hela denna serie ef blott en del förfsilne anvärknirgeanledningar har jeg, utan tillgång till andlingar, och utan stt gifva mig tid att efter dehs sins emellan egende sammanhang ordna, ur sinnet antecknat, jogelunda för att erinra om nåon underlåtentet hos Konst. Utsk. uten för att mna bidrag tillräckliga efier hvad jeg förOder. att stadga ett oväldigt omdöme öfver Bi: (Op Tegners mot Utsk. framksastade tillvitelser, it hafva dels uppletat alla anledningar att nedvärta och nedsätta Styrelsen, dels låtit sig hänfö8 ef småsinne och smädelust. Om Utsk. icke ån en högre synpurkt skulle hafva uppfattat sitt igtiga kall utsn, efier biskop Tegnpårs förutsätting, utgått från låga bevekelsegrunder och låtit g ledas af partisinne, huru lätt bade det då vat for Utskottet, att ur den vida skuggriksrets:flan ver anmärkvicgsanledningar, dem Utsk. låtit förIlla, för R. St. uppdrsga en skildring så mörk,