Aftonbladet – 2 juli 1840, sida 3

BLANDADE ÄMNEN — Uti London är hela verlden nu sysselsatt med Psins Albert och Drottning Victoria. Ibland infall och ordspel, hvartill deras förening gifvis anlednisg, märkes följande dialog, avgående Prinsens apanage: En person frågade en annan huru mycket Prinsen kunde räkna i inkomster för hvarje dygn, hvarpå denne svarade: en half krona om dagen och en sovereign om nalten. (Ena half krona motsvarar 2!, Rdr Rgs och en sovereign är ett guldmynt om 20 shilling Sterling; mer sovereign betyder äfven suverän, (regerande person). REPRESENTANTENS SYN. Folket kämpade förgäfves mot sömnen, ty de mäktige och vise i landet sjöngo en troillsång, så att det ej kunde vakna. Äfven jag sof; men sel det vardt ljust omkring mig och jag vaknade; och i det klara skenet, som kom ofvanifrån, såg jag en syn: Och jag såg en fattig bonde med sin bustru och en fullvuxen son och tre små barn arbeta i sin anletes svett på en mager, stenbunden åker; men när han arbetat, lät Herren korn växa mellan stenarne och det stod moget och herrligt, skinande likt ett fält af guld för solen, och den fattige gladde sig och hans hustru och hans barn och alla tackade Gud. Men då mannen inbärgat sitt korn, då kom presten och tog tiondedelen för det att han förkunnat Guds ord; men den fattige gladde sig likväl åt att få behålla det öfriga och gifva sina barn att äta. Men der kom en annan och uttog en femtedel till en obeqväm och prålig drägt för krigaren, som skulle lönas, födas och klädas, fastän han intet gagn gjorde och intet krig var; men den fattige gladde sig likväl åt att ännu hafva någon smula qvar åt barmen. Men sel då kom en blåklädd man och tog ut grundskatten, och den fattiges gröda försåldes och hans egendom utpantades, och mannen och hustrun och de små barnen blefvo tiggare och svulto. Då sade den fatuge för sig sjelf: Om ändå mina barn kunde få lära något, så att de, då de ingen jord hafva, kunde något annat än blott bruka jord; men der funnos inga skolor, der de fatiiges barn fingo lära något, ty de mäktige och skriftlärde uti landet fördömde det såssom skadligt — och barnen vandrade uti mörkret. Gick så den fattige till en skriftlärd och frågade: aHvar skola mina barn få lära sig något?n Och den skriftlärde svarade: cHvi frågar du så? Dine barn äro födde att bruka jorden och behöfva ingen lärdom: katekesen är dem fyllest nog.p Då sade den fattige: Men de hafva ingen jord att bruka.n Och den skriftlärde svarade intet, utan hånlog, Men den fullväxte sonen sade: aTrösten eder, ty jag skall föda eder alla med mitt arbetes ty han kunde ett handtverk. Och han arbetade och förtjente födan åt sin fader och sin moder och sina små syskon ,som intet handtverk lärt. Men då fördes sonen inför domaren, och domaren sakfällde honom såsom den der gjort intrång i andras rättigheter, och hans verktyg togos ifrån honom för att betala plikten. Och den fattige mannen med sina barn dömdes ati vara lösdrifvare, de der intet försvar hade. Och ban sökte tjenst hos dem, som rike voro, men ingen ville taga emot honom för bans små barns