—tlA Boktryckerifesten i Köpenhamn. (Korresp.-art.) Boktryckerikonstens jubileum firades här Midsommardagen, i universitetets solennitetssal, med en kantat af Oshlenschläger, med musik af Berggren (född i Köpenhamn, men fadren svensk) och ett tal af Professor Clausen, hvarefier förevisades gamla och nya märkvärdigheter af boktryckerikonstens produkter, de äldsta och, af nyare, de vackraste editioner, träsnitt, m. m. Kronprinsen var närvarande. Derpå följde en måltid i Skydebanens lokal för 250 personer, till större delen boktryckare och konstförvandter, inga statsdignitärer, men lärde, vetenskapsmän, represenianter, liberale och studenter. En serskild sång afsjöngs förut för Thorwaldsen, då han ditkom, och sedan vid bordet för kuagen (ej familjen), Guttenberg, Gottfred af Ghemens, konstens införare i Danmark, tryckfriheten, — ämnet varieradt i flera former — med verser och tal af Grundtvig, Bruastel, David, Lehman, Ussing, m. fl. Den sistnämndes tal var det originellaste och vann mesta bifallet. Han omtalte den gamla folksägen, hur satan kom till Luther, och denne, för att bli afmed honom, tog sitt bläckhorn och slungade honom i ansigtet, emedan han visste, att han ej fruktade för något så mycket, som för bläck. Fordom ingick man förbund med honom, hvarvid han ville se svart på hvitt; nu skyr han som pesten svart på hvitt. Som bläcket likväl ej i våra dagar skulle förslå att fördrifva honom, så har man uppfunnit boktryckaresvärtan, en universalmedicin mot allt ondt, 0. 8. V.