Aftonbladet – 30 juni 1840, sida 2

I Borgareståndets plenum sistlidne Lördag åter remitterades Bevillningsoch Ekonomi-Utiskotten; betänkande angående grunderna för förändrade fö reskrifter om bränvinsbränningens utöfning i stä derna och på landet, på grund af dels skriftliga dels mundtliga anmärkninger, utaf H:r Foenander Heiloday, Billberg, Unger, Halling, Hallström, Bag: ge, Limnelius och Rydin, hvilka alla talade för fr bränvinstillverkning. Herr Ekholm anförde någrs upplysande exerpel om lönbränningarnes och Ju: rendräjeriets verksamhet ären 4812 och 1243, då priset på bränvin stegrades. Han befarade sådana underslef för framtiden. Han ansåg, att beskattningen borde vara hög, utförselspremier lemnas för utförsel öfver Norge, 0. s. v., men tillverkningen icke blifva fabriksnäring förr, än fördomarne utrotats i detta afseende. Nya tariffen ansåg han otjenlig, äfvensom förslaget att afgiften skulle förskottsvis erläggas, klassifikationen i 43 ansåg hen otillförlitlig, och ångapparaterna allt för högt tsxerade. Hr de Mare delade samma åslgt som Frihb Hamilton i dess reservatior, men trodde kuren för långsam. Man borde söka minska tillgången på varan, icke blott genom inskränkning i tillverkningstiden, utan i sjelfva redskapen m. m., Herr Helsingius trodde det vara bäst, om tillverkningsrättigheten blef fri, under 8 månader af året; ville göra skilnad mellan husbehofsoch fabriksbränning, den förra med pannor t. o. m. 20 kannor, all större panna och sammansatta verk beskattas såsom fabriksbränning. En Rdr borde erläggas i skatt för måneden af husbebofsbrännarne, men fabrikstillverkningen beskattas efter Utskottets förslag o. s. v. Hr Gezelius instämde i Frih. Oxenstjernas reservation. Hr Moberg trodde tiden vara icneats fördyra bränvinet och inskränka redskapen, men ansåg den föreslagna klessifikationen oriktig och obillig att fordra afgiften förskottsvis. Några speciella anmärkningar gjordes emot ena del S af förslaget till ny författning i ämnet.