SS TC ee TE med vunnes ej mycket. Utgifterna för kriget vor gifaa och, om vi ej understöddes afandra natione vore ej några fördelar att förvänta. Danmark ha mycker skuld i England; detta skulle int:esser sig för att Danmark vore i tillfälle att betala sin utelöpande förbindelser; Eagelska Reg. protegera sina undersåtare; det vore ej troligt, att den skul le göra est undanteg i detta fall för Sverige. V kunde för ?3, af varorna undvika att betala de Sundska tullen om Götha Kanal begagnades. Ma hade varit betänkt på inrättande af bolag för bog sering å kanslen; en motion vor2 i detta afseerd väckt; trodde att om denna bifölles man atagit et stort steg framåt, och att det skulle göra slag saken och åstadkomma hvad som ej kunde vänta af underhandlingar med Danmark; ty, enligt Tal: erfarenhet i denna sak, hade man af underhand lingar i ministeriel väg ej något godt att vänta. Hr Brinck instämde med Hr Schartau och re servanten och beklagade, att Utisk. fästat så lite uppmärksamhet vid en sak af sådan vigt, och at pluraliteten ej låtit fosterlandskänslan här var öfvervägande, då resultatet blifvit helt annat. Hva och en torde lätt fiana de svårigheter ett segland fartyg bar att bekämpa, som måste ankra på ens öppan redd som Helsingörs, och att de: då är an geläget att så hastigt som möjligt klarera. Fög tillfälle vore att söka konsulns medverkan för at vinna rättelser; ty mången gång måste skopparen då han anländer till Helsingö.s redd, med botten refvade märssegel, med lifsfara gå till ankars; d är det ej tid att söka konsuln, utan så fort sor möjligt begifva sig derifrån för att ej äfventyra far tyg och last. Danmarks financiella ställning rör de ej Sverige, som lika litet beböfver bafva und seende med Danmark, som Dinmark lärer hafv: det eller någonsin hafi ömmande känslor för Sve rige. I afseende derpå att Sverge ej betalade kög re tull, än andra nationer, erinrade Tal., att Sve rige hade att följa traktaster, som bestämma tullar till 4 proc. af varuvärdet. Det hade dock blifvi ådagalagdt, att Svenska fartyg måst vidkännas så dan f:ån 2 å 3, ända till 6 å 7 proc. Hemställde om traktaterne på sådant sätt blifvit uppfyllda och om representationen bör låta tillfället gå ur hän: derna att till K. M. frambära önskan om rättelse detta afsaende; trodde att Svenska regeringen i den. na Ständernas framställning erhålla ett säkert stöd. ty å2t är genom nationens gillande och bifall til dess regerings handlingar, de först erhålla en botydelse i den politiska vågskålen, som af andra regeringar måste respekteras. 1 aseende på fördelen af transporten på Götha Kanal, vore tankarne nu mera delade. Hvilka dessa fördelar än vore, trodde Tal., att kanaleb ej tillkommit för att undgå erläggande af högre tullafgifter i Helsingör, än trakiaterne föreskrifva. I afseende på det yttrande att Sverge borde vara belåtet med det öfverklagade förhållandet då andra nationer äro belåtna, erinrade Tal. att Sveriges kuster vid Öresund sträcka sig lika långt som Danmarks, om icke längre. Då således minst hälften af sundet tillhörde Sverige, vore det hård! att vi skulle erlägga ens så höga tullafgifter, som traktaterna innehålla. Hr Halling: Flere Talare hafva i denna sak redan uttryckt hvad jsg ämnade framställa, så att jag icke har mycket att tillägga. Såsom på närmare håll åskådare af ifrågavarande beskattning, vill jag dock derom yttra några ord. Om rikets sannskyldiga nytta någonsin varit i fråga, så är det i detta fall. Tungt vore det för ett folk, som i 25 år suckeat under tyngden af stora bördor, för att vara sjelfständigt och åtnjuta aktning af andra nationer, att behöfva likasom tigga om nåd, då det endast begär rätt. Ingen Talare har yrkat, att Sverge bör befrias från hela tullen, men alla instämma deri, att traktaterna skola efterlefvas, och att Sverge bör återfå hvad det, i strid med dem, måst utbetala. Jag tror derföre, att representationen skulle illa motsvara sin bestämmelse, om den ej, såsom Hr Schartau i sin motion önskat, uttalade sina åsigter i denna sak och sålunda gåfve Regeringen ett stöd för ett kraftigt språk mot ifrågavarande förtryck; ty jsg kan ej finna annat, än att det är ett förtryck, och ej det minsta, att et: folk pålägges af ett annat en skatt, högre än det under andra politiska förhålianden, än de, som nu ega rum, åtagit sig. Jag har aldrig betviflat, att ju svenska regeringen skulle hafva så mycken aktning hos den danska och andra regeringar, att ingen bör taga illa vid sig, om Sverge söker att varda bibehållet vid sin gamla rätt, att ej beskattas utöfver traktaternas innehåll. Det är ej obilligt att allvarligt yrka befrielse från erläggande af högre tull, än som en gång är aftaladt och i ordningen derefter, återbäring af hvad som blifvit obehörigen affordradt. Visserligen är det sanpt, att! Danmarks financiella ställning ej är serdeles fördelaktig. Men ingen nation torde vilja göra Sverge förebråelser derför, att det söker återvinna en förlorad rättighet. Danmark är välingen fattigkoloni, som beböfver lefva af andra nationers bidrag, åtminstone ej sådane, som skulle tillkomma i strid med traktater. Man har äfven sagt, att Götha kanal vore en afledare för passagen genom Öresund. Jag medgifver visserligen, att det är lyckligt, att tillfälle dertill sålunda gilfves; men det kan ej bogagnas i dem mån, att nämnde kanal kan anses vara af sådant inflytande, som man med densamma åsyftat. Jag önskar derföre, att Ståndst måtte återremittera förevarande utlåtande i den akt och mening, att Utskottet måtte fatta mer värme för denna sak och, såsom Stiåndet, inse, att om ock, mot förmodan, ingen verkan deraf skulle uppkomma, man åtminstone icke försummat tillfället, att uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uttrycka, buru nära. ifrågavarande sak ligger nationen om hjortat, och att nationen ej vill spara några uppoffringar, för att vinna rättelse i det öfverklagade förhållandet., Hrr Helleday, Wedberg, Wallen och Langenberg örenade sig med Hr Halling. dr Morsing hade väntat, att Utskottet med mer värma skulle hafva omfattat denna fråga, i synnerret som hela Ståndet instämde med Motionärens sigter, vid remissen af motionen. Utskottet hade vordt iohemta upplysningar, hvilka orsaker hittills rållat uteblifvendet af ett önskligt och påräknadt esultat af vår Regerings åtgärder. Som preus-: iska rvaoarinföLS fraktat mod dan danakla nan Assn Ia