Aftonbladet – 19 juni 1840, sida 1

Mk SENT ER ÅTNRON RIESDAGEN. PRESTESTÄNDET. Plenum den 9 Maj. Diskussionen öfver StatsUtskottets utlåtande, angående regleringen af Tredje Hufvudtiteln. (Forts. från gårdagsbl.) Prosten Lyth vidrörde i förbigående frågan om Gottlands tunga af nationalbeväringen, hvilket han ansett Utskottet hafva illa erkänt, men yttrade sig för öfrigt i samraa arda som Prostarne P. G.Sundelius cch Sandberg. Doktor Agrell tyckte, att er allt för sträng dom icke för hastigt borde fällas öfver Utskottets afsigter och åtgärder. Fäste uppmärksamheten på att allmänna rösten, jemte högljudd klagan öfver landets nöd, gjorde anspråk på lindring i de tunga skattebördorna, och att Utskottet måst vera betänkt att tillvägabringa lindring i utgifterna, der det varit möiligt. Prosten Ödman bekiagde, att man fällt så hårda omdömen om Utskottet och anmärkte mot det föreslagna summariska behandlingssättet af betänkandet, att; om det antoges, Ståndet dermed sjelf uttalat den strängeste förkastelsedom öfver sig, såsom Rikesiånd. jGillande principen för den i betänkandet framlagda plain, erinrade Tal. att Utsk. endest tillstyrkt en hemställsn angående denna plan, och anförde såsom prof på det tryckande i roteringen, att ieom Gefleborgs län rotarne ej utgöras af mer än från 3, mantal till 4 !,; att i talarens hemort roien betalar ända till 930 Rdr bko och derutöfver i vakansafgift, semt stt i de nordligare linen, i Jemtland t. ex., bördan af indelningsverket vore ängu större. At enhiålla försleg från regeringen vore visserligen godt, men sällsynt, och det vore först nu man förebrådde Ständerne ett de sjelfre eflemnat sådane. Armesns indelning i divisioner och brigader har varit den enda rteorganisatiop, som skett; men nationen har ej varit serdeles belåten med förändriovgen; ty följden deraf blef, att indragnisgsstaten iter ökades red stora summor. Mid afseende på enmärkningen mot beväringssystemet, att det vore hårdt att framställa landets söner främst i ledet, frågede Tal. om ej den indelia ermåen består af landets söner, om det vore bättre att ena gift soldat faller, som efierlemnar hustru och barn, än en ogift; bättre att gamla marodörer skickas ut i kriget, än unge män, som gå med glädje ut till striden. Vid apmärkovingen mot Öfverkommendants-expeditionens i Stockholm indragande ervinras, att om 402 R. F. läses till slut, der det heter, att Rätten är domför, om 42 deri sitta, synes, att kommendsanien gerna kan vara borta och likafullt mer än 42 ledamöter återstå. Prosten Sundblad talede i samma syftning som P-osterna Ödman och Sandberg. Erinrade att Ståndet vore samladt för att yttra sig öfver landets angelägenheter och att de andra Stånden lika väl, som det högv., kunde åberopa sin okunnighet. Fråga vore sade, Tel, om en statsutgift på 2000,000 Rdr, och man måste medgifve, att roteringen är en af landets tyrgsta bördor; pastorater funnos af , qvadratmils omfång, somo köll 40 soldater, och likval icko bestå af flera än några och 60 mantal. Doktor Björkman telade i samma syftning som P:ostea Stenhammar och fremställde slutligen den tanka, att hvad U:skottet, rörende organisationen tillstyrkt, bordt såsom önskningsmål framkomma och beredes af Etonomiutskottet. Biskop Meurlin instämde med Prosten Stenhammar och Doktor Björkman, och tillade med afseende på Utskottets uppgift att hafva saknat den vägledning, sem en omfattande plan för försvarsverkets organisation kunnat lemna, att en dylik plen redan länge varit fullständigt uppgjord, pröfved af sakkunnigo militärer och gillad af Konungen; att den legat till grund för den vid 1828 årsriksdagbeslutade lönereglering vid indelta armeen, och för alla de framställningar om 53:e bufvudtitelns behof, hvilka tid efter annan blifvit Riksens Ständer meddelade; att dermed sammanhänga reduktionen af f d. Konungens värfvade regemente, organisationen sf artilleriet och, framför allt, de af Kongl. Maj:t äskade apsleg för beväringsmarskapets större öfningar och bättre beklädnad. Vidare enmärkte Tal. alt de begärda arnslegen icke voro nya eller skade, emedan dylika ordinarie blifvit af KE. M. bogärda, och de extra bäde beviljade och använde. Ts), lade mycken vigt derpå, att det varit H. M. Konurgen, som infört bevärlngssystemet, och allt sedermera nödvändigheten af dess utvildnicg, sade sig gerna se, om roteringstunfen unde lindras, mer trodda att Utek. förslag skulle