riket, hvilken, i förening med den första, sliler regeringen skall rådslå om landsts behof och angelägenheter; och skola de i sådan egenskap icke äga rättighet att säga sin tanka och uttsla sina åsigter om hvarje förefallande fråga rörande samhällsskicket? Att bestrida detta, vore att göra representatioren till en machin, som biott skulle få röra sig efter en annans vilja. Mig synes derföre Utskottet, långt ifrån att förlöjligas och klandras för det framställda förslaget till en förändrad organisation af försvarsverket, snarare derför böra betackas; och jag vågar således hoppas, att det högv. Ståndet icke skall förbise de begrundansvärda orden i betänkardet: att Rikets Siändor en gäng måtte yttra en bestämd åsigt i detta graniasga ämne, hvilken må kunna förvärfva sig K. M. böga bifall, till stor belåtenhet för nationen och mycken båtnad för landet. (Forts. följer.)