Löfångers socken i Westerbotten den 14 Maj. En bends i Wallens by af denna socken, vid namn Anders Wallgrer, känd för ärligt och redbart uppförande, råkade för några år sedanisinmessvaghet, gderuader han afhände sig lifvet och efterlemnade enka med elfva eförsörjda barn. I början af detta år efled äfven enkan, och som huset var gäldbundet, gjorde förmyndaren fråga vid domstolen anhängig em möjlige utvägar, att uppshålla boet, betala skulderna och försörja de flere minderårige barnen. Vid öfrerläggning derom inför rätta, emellan förmyndaren och närmaste skyldemän, anmälte sig nyligen myndig blifne äldste sonen och en 24:ivig ogift dotter, beggo kände för edt sedligt, arbetsamt och pålitligt förhållande, samt åtego sig att, under förmyndarens tillsyn, värda och bruka hemmanet, småningom söka betala skulderne samt uppfostra, kläda och föda sina värnlösa syskon, utan att gerföre betinga några motsvarige förmåner af den säledes gemensamma egemadomen. Et: sådant drag af oegennyttig syskonkärlek synes förtjena att komma till allmännare kännedom. Oanktadt flare års missväxt ech saknad af väsendtlige biräringar, har allmogen, som sista året fått någorlunda god skörd och för öfrigt vetat vänja sig vid största sparsamhet, i det närmeste fullt erlag: sine kronoutskylder för året. Olägenheterns af förutgången långvarig missveoxt hafva också betydligt blifvit lindrado; genom Grosshandlaren och Riddaren C. F. Liljewalchs åtgärder, att hålla allmogen spanmål tillhanda för billigt pris, äfvensom Assessoren och Riddaren Plagemans dormed förenade, nitiska undearvisning om potsesko-tillverkning och insamling af kåda, m. m., för den fattigare klassen varit välgörande. — Om den öfverenskommelse socknemänrnen slusit, att icke, utöfver måttligt husbohof, införskrifva bränvin från andra erter, hädansftor som: hittills hålles, torde denna högst fattiga ort, der bränvinstillverkningon är ringa, framdeles återhemta sig, ehuru skulderna för undsättningsspanmål utgöra ett ännu oafbjelpt bekymmer. —00O