Aftonbladet – 30 maj 1840, sida 3

är fantasien hos den begynnande talangen bunden ef lokaldetaljer, i hvilka en okänd verklighet måste följas, och deruti man bör ega icke vanliga stu dier, för att ej falla i det löjliga. Men bar Hr Ringdabl, innan han företog sig denna komposition, gjort sig mödan, att med uppmärksamhet ge nomläsa 24 kap. Genesis, 48 till och med 93 verserne; har Hr R.bärmed jemfört do ucderrättelser vi ega om dessa afligsna tiders civilisasion och den kostymering de berömdaste skolor, i följd bäraf, lånat denna period, och i hvilket afseende vi skulle kunnat hänvisa konom till Bardcus Costume des Anciens Peuples å usage des Artistes. För målareps poetiska känela, då den bar en dylik ledning för fiktionen, borde väl den förste tjenaren hos den furstligt mäktige och riko patriarken framställa sig under en annan drägt och hållning, än en natidens Beduin? Och åt en brunn, samtidig med egyptisk och kaldeisk byggnadskonst, kunde väl cn snnan form tänkta, än den mana möler i de skånska bondgårdarna, heldst det ej kan vara obekant, hvilken omsorg dessa länders förvildade invånare, än i våra dagar, lemna åt underhållandet af dessa, för dem dyrbara ställen, så att msn, just genom konstruktionen ef brunnar och vatteniedningar, erhållit mycket ljus öfver de gamles byggnadskonst. Fisnes väl pågot karavaumessigt eller pitoreskt i grupperingen af de, jemförelsevis till det siora, toma leRdskapet, få kamelerne? Ochtjernarens ställning, så rak och stel med dea långt framsträckta ermen och i handen en liten dosa med, Gud vet hvad, uti: är den väl värdig den beprölvade, aktade tjenarens, som friar för sin herres sou? Desna skarpå, kootiga Beduin-fysienomi, oaktadt vä! utförd, har den väl det vänliga, frågande uttrycket hos en gammal men, som i denna sin handiisg tror sig ledas af en högre ingifrelse? Likasom männernes kostymering är hemtad från en sednaro tid, tyckes flickornas vara tagen ur den bekanta operetter Kalifen i Bagdad. Och hvilar väl öfver det hela derna fromma forntids anda, som egnar ett bibliskt ämne ur det på religiositet så rika, varma Oriemten? Må Hr R. icke misstycka dessa framställningar till bans eget omdöme. De komma från ex sann vän af konstnären och hans konst. Man måste dock göra Hr R. den rättvisan, att hans ufiperspektiv är vackert. Eleasars hufeud och khänder väl tekmnade; men stenarne kring brunnen och de blå kamelerno — dem tiga vi med. (8lutat följer.)