Aftonbladet – 22 maj 1840, sida 1

RIESDAGEN. Plenum på Riddarhuset den 20 Maj f. m. Debatt om upprättande af förslag till länsmanstjensterna. Er Ribbing, Arvecd, hade, i seammanhavg med diskussionen om lönevilkoren för landtstaterne, i ett föregående plenum väckt den motion, att Länsmän bädeanefter skulle tillsättas på det sättet, att Domaren i orten och Nämden uppförde tvenne personer på förslag, bland hvilka Landshöfdingen sedermera skulle utvälja en. Denna motion förekom nu till diskussion och rönte käftigt motstånd af åtskiliige Hrr Landsböfdingar och några andra Talare. Lenpdsböfälngen i Wexö, Grefve Mörner, öppnade debatten. Hr Ribbing — sade han — ville införa en muy princip I befordrinesväg, den Telaren förr aldrig hörde yrkas — en princip, som innebär ett misstroende tili Lanashöfdingarne. Att Häradsrätteo skulle upprätta länsmäns-förslag, vore olämpligt; då Landsböfdingen är ansvarig för upp bördsverket, voro det orimligt, att ban skule blifva Lvungen, att till Länsman antaga en person, som han ej hade förtroende för, då denne tjonsteman hade så mycken befattning med uppbörden. Stulle Häradsrätterno uppräita länsmäns förslag, så Insåg han ej, hvarföre icke Lendshöfdipgarne skulle få upprätta förslag till lediga demsagor. Han befarade dock, att Hofrätterne ej skulle finna en såden procedur alldeles lämplig. Inom det län, som vore Talaren anförtrodt, hade han hållit noga hand öf. ver, att inge ackorder, hvarken hemliga eller uppenbara, finge ega rum i länsmanssuccessionerna, och han förstod ej, att Häradsrätten skulle vara ji stånd att säkraro än Lendshöfdingarne förekomma dylika ackorder. I afseende på hvad Hr Ribbirg derjemte föreslagit, att blifvande Länsmån ekulle bafva tegit kameral-examen vidakademien, så hemställde Talaren, huruvida man kunde begära, att en person, som ej hade att vänta högre lör, än 200 Rdr, skulle underkasta sig de betydande kostnader, visteandet vid akademien medför. Hoppades, att metionen ej måtte föranleda någon åtgärd. — Friherre Cederström, Jecob, bestred, att Hr Ribbings motion skulle kunna till Utskott remitteras, emedan den vore väckt efter motionstidehs slut. — Friberre von Kremer kunde ej förestälia sig, att Hr Ribbing på fullt allvar framställt sin motion: Den -vederlado sig sjelf. Hr Ribbing hade segt, att bans mötton åsyftade att förekomma Pekerder till länsmanstjenster. Talaren trodde, att detta ändamål slldeies icke skulle vinnas derigenom, att Häradsrätten upprättade förslag, utan tvertom stt ackorder jäst derigeöom skulle befordras. Avsig motionen, såsom olämplig, böra förfalla. Med ett vilkor skulle Tälaren ock vilja gåin på Br Ribbings förslig, och det vore; om Landshöfdingerne finge upprätta förslag till höredshöfdingeplåtserne. — Frihörro Boye, Ludvig, ansåg motionen rakt