Aftonbladet – 19 maj 1840, sida 3

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Så väl i Stockolms Dagblad, som i Aftonbladet, har varit nämndt om en snickare, vid namn Lers Andersson, hvilken häktades 8f potisbetjoningen och en tid suttit arresterad, på angifvelse och misstanka att hsfva hyst tjufgods. Detta mål har nu förevarit vid KämnersRätten, och Andersson har der blifvit fullkomligen frikänd. Jemte det han anhållit om införande af denna underrättelse i tidningen uppgifver Andersion, att anledningen till hans häktande varit endast att en illa känd qvinsperson, som af Andersson blifvit angifven för stöld och derom sedan lagligen öfvertygad, af hämnd och i hopp att kemma if:ån denna angifvelse, sjelf beskyllt Andersson att vara den, som haft del i stölden, och oskyldigt invecklat henne deri. Så snart tillgång blir till protokollet, blifva vi i tillfälle att närmare bekräfta dessa omständigheter, som nu lemnas utan ansvarighet å Red:s sida. Imedlertid har Andersson, enligt hvad han säger, ingalunda blifvit lent behandlad under fängelsetiden och jemväl sedermera varit utsatt för en förföljelso, då polisbetjerne Stolpe cch Lundgren, under föregifvands, att han mot dem varit otidig, haft den djerfheten att derföre reqvirera vakt och hotat att arrestera honom, så framt han ej till dem erlade böterna för nämnde otidighet, hvilket hen också af skrämsel gjorde, och derföre erhöll ett qvitto, hvilket han till säkerhet för sin uppgift lemnat i Red:s händer. Polisbetjenterne lära dock sedan, för denna djerfbet att sjeifve döma och exeqvera utan högre suktoritets mellankomst, erhållit en skrapa af Hr Polismästaren, hvilket ock synes vara det minsta, som kunde träffa dem för en slik åtgärd. — Den beryktade Hesekiel Sundström, en af de för rånet hos hökaren Strandberg tilltalsde, hade i går afton genombrutit muren i sin cell under Rådhuset, i tanka att genom goifvet i pärliggande cellen, der en qvinna satt förvarad, nedkömma i en källare. Försöket upptäcktes likväl innan öppningen blifvit tillräckligt stor, och man fann då att Sundström till detta arbete bogagnat det lösbrutna handtaget å ett kopparkärl. — Undersökningen i går vid Poliskammaren, angående dråpet å Bingström, ledde icke till någom vidare upplysning, uian målet förvistes till vederbörlig domstol. — BEtit ohyggligt uppträde timade i går vid middagstiden, och har i dag varit föremål för undersökning i poliskammaren, hvarvid följande omständighester kommo i dagen: En skomakaregesäll vid nemn Cerlsson, arbetande hos skomakaremästaren Tornberg vid Falkenbergsgatan å Södermalm, hemkom 1 går till dennes bemvist, ingick genom verkstaden, der han stoppade hos sig en på bordet liggande krif, och begafsig vidare genom skärkammaren in i mästarns rum. Derpå hördo de i verkstaden närvarande arbsetarne en ordvsexling mellan mästaren och gesällen, utan att dock mer än en enda säger sig hafva tydligt kunnat urskilja, att Tornberg frågat, om Carlsson ville göra hamgång, samt att den sednare med ed hotat, att der skulle ablifva slagtning af.s En utanför väntande kamrat vill deremot hafva hört uttryck, som skulle visa att Carleson blifvit af Tornberg öfverfallen. Straxt derpå utkom Carlsson, visade på verkstaden att ban var illa sårad, och fördes af den utanför huset väntande kamraten till Hr Lakes rakstuga, der det befanns att han bekommit fyra skurna och stuckna sår, alla ä venstra sidan af kroppen, nämligen tvenne i lifvet, ett under venstra örat och ett i venstra handen. Mästaren Tornberg, som befinnes alldeles oskadad, säger, att Carlsson inkommit och begärt pengar, samt, på mästarens vägran, hotat med knif och derföre blifvit af mästaron utkastad. At: Carlsson blifvit sårad, hade mästaren icke märkt, och visste icke, huru det tillkommit. Som läkaren ännu ej kunnst upplysa, huruvida fara vore för Cerlssons lif, fick målet anstå, till dess besked derom erhålles, och Tornberg tilläts imedlertid ait vistas på fri fot.