Aftonbladet – 16 maj 1840, sida 3

sanslersEgabetet bestyrkt afckrift sf den Instrukien, tom af Styrelser, jerslist Korgl. B efver den 12 Joawuari 1859 kar kafva blifrit u:fårgsd för Kommondamten å Waxholm, rössnde eraning och berakningen, i afseende på de ue:städes befinsliga ängar. Denna Kongl. Mej:ts Nådiga befallning, som läer tilikandekommit Fåsgstyrelgen EM cmkriog 40 Tisdegs afton, lärer försvuledt en cxlra sesslen, varefter Styrelsars O:sförande semi Setreterara secest begåfvo sig till Wexbelmean, der Kossmenfantens förklaring isferdrides och enskild uxdersökning hölls om uppträdet. Kemmendintens förklaring lyder sova följer: eSöngagen den 10!dena:s på eftermiddagen ansmältes till mig, att en del af Borgereoch BondeStäsdenm ned det sednares Tuistuc voro ankomna, ör att bese fästaingen. Saoden jig dertill gifvit filstånd, erköll isg underratirise, ztt en star del af de ankomna ingått till Ascessoren Crusenstolpe, för kyllkens dörr Ingsn pert var wseatl: att puxschbuteljer medkafte: att skålar druckos, savat ett äfven en del ef Sällskoget begålvo sig ut på vallen, ger sedermera äfven musiecrader. Bebygerad och ledsen öfver förkållandet, mer fruttinte att Gästernas afvisende skulle vera cf tetkotligare beskeffemhet, och kunna medför: ebekoaliga uppträden, ansåg jag, å hved sem skett icke mera kunde bjelpas, mig icke böra vitruga några våldsamma åtgärder. Ustert. Parcheen). Eellgt rapporten öfver untersök ningen, har Kommesdester muntligen upplyst, a:t dot sällsiep, fom besökt Hr Crusenstelpe, icke etsble;at sig uti någon af Bestioserns, uten befunnit sig på vallan utemför det hus, hvari de fösgelssrum, som bebos ef Tit. C7., äro belägne: et Kensrasndenien icke kade sig bokont, om: de muciksnier, som sågon tid spelet, vero efterskickade eller icke: att de begge ingfortygen, som om Böaderen besökte Waxhelmen, teml. Soflide ech Drotininghelm, kl. 6 0. m. sfgätt från Waxkolm: et: Kmwmessavien följt åtskillige af dem, som basökt wemra, Haml. GageralAdtjutarten ver Post, Msjerix Frih. PF. Wrede, Major Stål och Löjtasat Flygare svd till strumgön på seuema gång, som öfriga fråmavudie po:semer lemnat fästningen: somt att begge åsgforiygem vid afresam ssluterat fästningar mad fyra skoit och fått 8 till svar. PlecalMojeron på stället, Stålkammar, Fingvaktmästaren Wallander och Fsngsresikantem Kyrkokerdes Orre hörges äfven, men tunrdae ingenting upplysa. Assessor Crussnstolpe hada ivgeating anmat i sjelfva saken att försvinn, ås att fora Rlksdagsmäön ifrågavaramde deg bostkt homem, men att ham dertill ieke inbjusit måiger. Biutligea repgerserar Fiszgstyresens O:dförande, att Kormerdanten blifvis sf O sf. erisrad em nödvändighetom avi ställa sig gällsnde cch hose meddolda föreskrifter, rörande fäxgvsvaksingen, tillefterrättelse. Jemta det Btyrelsem inom 48 immar eler redsn I Terstegs till JustisiekanslersEabetet interättat ofvanstående, her Styrelsen jeu vål in:ävet afskrift af de föreskrifter, Styrelsen under den 48 M:j och 19 Okt. 4859 meddelat Kemmezdartin, i ttsesnde på yppad fråga om bevakatrgsrättet af Arsessor Crusenstolpe. Någon sorskild ivssrukticm bade Styrelsom icke utfärgat, i asledning al Kongl. Brefret d. 28 Jen. 1859; men deremot vore Styselsex 8ysgelsatt med förslag till ext allmänt FångvärdsReoglemente. . I går lärer Styrelsen fått emottaga en ytterligare pådig befallning om infordrands sf flora upplysniegar utöfver de, som redan vurpitia Vid allt detta förskommer d-t vog besynnerligt, att Hr Lacdshöfdisgen i GapportenX glömt att berätta just det märkligaste, :om passerade under besöket på fästaingen. Då nemligen denpas inpauceh utanverk logos i betraktande al riksdagsmännen, och man kvm till salutkanonerne, låra bjulen till dessas lavetter befunnits så nedtryckta i smutsen, att de tagit betydlig röta. Ena ung och kraftfull riksdagsman hade då erinrat om förbisdelsen för representanterne, att icke blott med ord utan med handling bidiaga tfll upplyfiaude af rikets försvarsanstalter. Denna motion antogs utan votering. Flere ombud både från siad och land täflade att använda sina egna skuldror att uppflytta lavetterna i de för ändamålet befintliga styltorna, hvilket och lyckades; och det vorei sanning önskvärdt, att Rikets Siärder med lika endrägt bidrogo till uppbjelpacvdea äfven af den sjunkza statsvagnen. I sig sjelf innefattar nu ett besök på en fästning aildeles ingenting underligt, lika liiet som musik i ett anständigt lag är något ovanligt. Man bör ju till och med inom slott och salar stundom vid skålars afdrickanda fanfarer blåsas så alt det skräller i öronen, Sikert hade ock det glada laget passerat obemärkt på hvilken annan fästning som helst, om der ock funnits femhundra fångar. Men se en statslånge och på köpet Hr Crusenstolpe, som blifvit dömd till we års fästning för det han yttrat att konseljen gjort sabbatsbrott! Det är något helt annat. Ack hvad våra vederbörande ävdå göra sig mycket bekymmer, som de kunde undvara! Det simplaste vore i vår tamka att rent af jåta förkunna Hr Crusenstolpe, att han icke mera kan få vistas på Waxholmen, utan må begilfva sig bvart han behagar. Då sluppe man allt bråk både med förhör och rapporter, och Waxholmen olefve icke mera något mål för vallfärder hvare Söndag hela sommaren, som den annars onekigen blir, då deltagandet för statslängen ej läer förminskas af den vigt, man lägger på dyika besök som det nu ifrågavarande. is— ör RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER.