Aftonbladet – 16 maj 1840, sida 3

till något ölver 269,06V Rdr och tllgargarne till något öfver 80,0009 Rdr. Biand de sednare äro imedlertid apotheksprivilegierne med vass beräknade till 45,000 Rdr. — Fabrikör Dillström, som föranledt åtminstone utbrottet aj den hedröfliga katastrofen, lefde ännu i dag på morgonen, och anledning är att han vederfås. MMM Under loppet af hela den nu förflutna veckan har, isynnerhet på vissa båll, mycket tal förts angående en ångfartygsfärd till Waskolmen förlidne Söndag den 40 dennes, hvari äfven åtskillige Riksdagsmän af Borgareoch Bondestånden deltogo. Några ord härom syns tes redan i Tisdags, i Freja som omtalade, att färden varit glad och sällskapet upprymdåt, samt att musik och skålar vankats. Så lärer också varit förhållandet. Munterheten hade delats a! alla, utom af en enda person, som befamn sig på ångfartyget Solide och hvars hållning och fysionomi gåfvo anledsmisg förmoda, att han var någon tjensteande åt det allvarsamma Landshöfdinge-embetet. Vid sjelfra Waxholmen heds så tilldragit sig, att större delsn af sällskapet på åmsgfartygen, af hvilket alla hört talas em, men många icke tillförese sett Asesesor Crusenstolpe ech hans respektabla mustacher, beslöto, att efter inhemtad middagsmåltid göra hbonom ett besök på fåstrisgen. Den som nu känner Hr Crusenstolpe vet väl, att hvad ve: derbörande ock i öfrigt må säga om honom. så är han en man, i hvars sällskap man icke har ledsamt, och att han icke heller sjelf faer det så tråkigt att erbålla besök af några Riks dagsgubbar, rså man ej undra på hos den, som suttit instängd al isen hela vintern. Hvad hände nu? Jo, att det serskilda utskott,, som befann sig härstädes, när det en stund språka med Assessorn på vallen utanför bans modest: logis, äfven önskade dricka ett glas med honom. På det glädjen ej måtte störas af någor brist på harmoni, bade den å ångbåten va. rande musik äfven efterskickats och låtit nå. gra fosterländska melodier Jjuda öfver fästningsvallarne. Ingenting för sådana tillfällen ovan ligt hade försports, mer än att tvenne indivi der efter en stund börjat visa någon oro; der ene lärer varit Hr Kommendanten, som stod qvalet emellan sin personliga böjelse för der gamla Svenska gästfriheten, serdeles emot re presentanter, och aningen att sedan få förar. gelse derför; den andre var telegrafen, som när Riksdagsmänrven varit en stund på fästnin gen, bade synbart förmärkts blifva något otålig emedan han började språka mycket biligt met sin granne på södra bergen i hufvudstaden samt gifva denne en hop betydningsfulla tec ken och vinkar, hvaraf de främmande på ställe dock ej förstodo rågot annat, än att alltsam mans lärer varit Mesopotamiska. Slutligen skilde sällskapet, de resande gingo åter ombord pi ångflartygen, ifrån dessa lossades salutskott, son besvarades från fästningen, och passagerarn lära äfven till afskedet gifvit ett par hurraroj åt det väldiga borgvärnet för Sockholms skär gård. Så längt sjelfva händelsen. Men m kom eftertalet, som bar varit nästan otrolig och försedt med tillsatser af allehanda slag. S bar man till och med på ett och annat ställ hört ordas, att excessplakatet, borde framhaf vas, ehuru hvarken excesser, blifvit begångo: eller någon varit plakat, vid tillfället; somlig bafva sagt, att Bondeståndets Talman deltagit samqvämet och äfven tömt sitt glas för Hi Crusenstolpes fortfarande hela och välgång (hvilket i vår oförgripliga tanka ej varit någo! ondt), eburu sanna förbållandet lär varit, att han begaf sig tidigt tillbaka till staden innan musiken började o. s. v. Men det bar icke ens stannat vid kommentarier i thecirklarne, Landshöfdingen Friherre Rålamb har om Tisdagen, icke i embetets vamn eller å tjenstens vägnar, men likväl mycket tjenstaktigt, angifvit saken uti en ,underdånig rapport, och Dagligt Allehanda för i dag innehåller härom åtskilliga upplysningar, hvilka äro så intressanta, att vi ej kunne underlåta att jemväl meddela dem såsom de der förekomma. Vi börja med rapportenn: a Till Konuagens Befallningshafvande har blifvit cinberättadt, det en af Stockholms mindre ångbåtar förliden Söndag afgått härifrån till Waxholms Fästning, med omkring 30 passagerare, hvaraf största delen utgjorts af BondesStändets Fullmäktige och några unga personer af deras Kansli-betjening. Genast efter feamkomsten begåfvo sig samtlige till Fästningen, för att sflägga besök hos den härstädes häktade Assessoren Crusenstolpe, hvilken, då antalet blef för stort, begaf sig ut på vallen, och etsblerada sig och sitt sällskap uti en af Bastionerna, dit vin och punsch upphemtades från värdshuset, och efter en stunds förlopp skall den på ångbåten varande musik-personal blifvit efterskickad, för att för de å Fästningen församlade Gästerna exeqvera åtskilliga musik-partier, afskedet lärer varit serdeles lifigt och buttrande. Stockholm den 42 Mej 1840. (Vadert. Rålamb.) I en Konselj redan samma aften anbefalldes t.f. Jutitie kanslern af Kongl. Maj:t att anmoda Styrelsen för Fängelserna att, sedan Kommendanten på Waxholms fåstning blifvit i ämnet hörd, ofördröjliceen och inom 48 timmar, till Justitiekanslersg