Aftonbladet – 16 maj 1840, sida 2

Hr Petrås anförande vid föredragning i Borgareståndets plenum, den 413 Maj 41840 of Statsutskottets betänkande, rörande A:e hufvuådtiteln. Såsom enskild motionär vid förra och nuvarande Riksmötet uti flere, hvad 4:8 hufvudtitelna och rikets sjöförsvar beträffer, hufvudsakliga frågor, finper jeg med verklig tillfredsställelse, at Statsutekottets utlåtande J4 53 omisskänneligen utmärker, att mina framställningar uti många vigtiga delar haft åsyftad påföljd. Här gäller likväl samma anmärkning, som jag uti ett yitrande öfver 3:2 hufvudtiteln redan meddelat, att rämligen det visar sig cundgängligen af nöden, att Statsuiskottet, nu eller fromdelsg, icke blott utlåter sig öfver försvarssystemets principer, utan ock ingår i pröfning af detaljerna — med ett ord, företeger sig att, så godt sko kan, reglementera det förrämsta af hvad med gjöförsvarets reorganisation gomenskap eger. Att detta, jemlikt grundlagen, är Statsutakottets rättigbet, bar jag redan visat, och att Konungens och Nationens gemensamma intresse fordrar det, ligger för en dag. Statsutskottets ifrågsvarende utlåtande vitsordar riktigheten af min uppgift, att oaktadt en arbetsplan för svenska flotten för många år sedan af Kong!. Maj:t blifvit antagen, villlikväl synas, som ännu icke vore tillförlitligen utredi och bestämdt, hvilket system bör ligga till grund för ordnandet af Sverges sjöförsvar, i den dilemma, som inom Amiralitetet uppkommit, — I den ovisshet, i afseende på den biifvande Sjöministern, som är för handen, — i den fara man löper, att, på sätt Utskottet, med hänsigt till det framfarna, pog. 4 af betänkandet, antydt, äfven hädansfier skulle knnna inträffa, att de anvisade statsmedien, tvert emot statskunnige mäns, efter moget öfvervägsnde uppgjorde beräkning, blifva för sjöförsverets förnämsta syfte otillräckiige, finver iag, för min del, ett Kongl. Msj:t måste sätta sin förnämsta tillit till Riksts Ständer. Om någonsin Kongl. Mojt bhafs ett öfvervägande bekof af sine trogne och fosterländskt sinnade Stärders stöd, gå är det i förevsrande fall, der en fortfarande strid, em den ena eller andra Aottans företräde, existerar mellan vapnets egne män, och der Konsl. Maj:t således bos en mäktig gel af flottans befäl måste möta rätt betänkliga binder för antagande af den både af nödig khusbålloing och öfriga omständigheter så kögt påkallede nya plan för sjöförsvaret, som Statsutskottet åsyftat. Skall Kongl Majt I detta vigtige, så utomordentligt vigtiga fall, komma att sckna ett af Ständerre ejelfve taget, allvarligt iniativ, hurn skall då Hans Maj:t finna möjlighet, att ingå på Jet nya syslem, som Statsutskottet, Om j rent ut föreslagit, dock tydligen utvisst. — Inom Kocgl. Mej:s konselj finnes ännu en irflytelserik spbänare af stora flottan, och i spetsen för sjöärendernas örvaltning är jemväl anstålld er af denna flottas nest betydande män. Oändliga svårigheter skols, afseende på sjöförsvarets förändrade orgnnisation möta alla Hens Möj:ts börmödanden, derest icksa Rikets Ständer begagna deras, i grundlagen förvar ade pröfningsrätt, att bestämdt föreskrifva, buru ch på bvad sätt detta försvar hädanefter skallanyrdnas. Jag bar någon kännedom af de oerhörda nslsgssummor, som, i saknad af ordnedt system, vitintills gått förlorade på fjerde bufvudtitein, ch jag anser mig derföre höra, med min svaga öst, varna mot underlåtenhet att vidtaga förbere. tande åtgärder för det stora mål, Statsutskottet nvisat. En fortfåranda slitning, en fortsatt pärhing, en ej upphörande strid om företräde kulle, utan Ständernas mellankomst, efter all anmnolikhet, komma ati för de båda fottorna ega