Aftonbladet – 8 maj 1840, sida 2

sina resarvationer, under erkännande likväl, af det tryckande i roteringen. Hvad han sade tycktes egentligen inskränka sig till att framlägga hvad man sagt honom å ena och andra sidan. Kontraktsprosten Stenhammar var näst Biskop Heurlin den, som rangerade sig mest på den i Ståndet så kallade biskopliga eller devuserade sidan, och skarpade strängt på StatsUtskottet, som understått sig att föreslå reformer i orgsnisstionerna, utan samråd med EkonomiUtskottet. På andra sidan yttrade sig ock många Talare med värma och värdighet. Prostarne Lindmark, Säve, Ölman, Lundblad Doktor Thomander m. fl. Vi få närmare tillfille redogöra för deras yttranden, då vi ämna utförligare meddela denna diskussion. Prosten Ödman talade med sin vanliga klarhet, rakt på saken och med slående argumenter; men framför allt var Doktor Thomanders anförande af stort intresse. Han upptog motsidans spridda argumenter och besvarade dem med en förvånande gediegenhet, och en lätthet, som hade han läst ur en bok, hvarunder skämtets uddar beständigt framskymtade mot antagonisterne. Det var såsom hade man hört en Sheridan. För öfrigt kan debattens värma skönjas deraf, att Hr Erkebiskopen till och med tillät sig att en gång nyttja klubban emot Prosten Lindmark, för det denne till replik på ett inkast emot Statsutskottets förmenta maktinkräktning framställde den frågan, buruvida Ständerna kunde och borde underlåta att yttra sig öfver försvarsverkets system, äfven om Styrelsen visade sig göra allsinga erganisationer. I ett annat Stånd skulle ett sådant ingripande från Talmannans sida ej passerat utan talrika protester; men här gjorde blott Hr Lindmark sjelf en ganska moderat erinran dervid. — Uti Borgarestårdet biföllos de af Statsutskottet föreslagna indragningar å Gardesrege-j menterna, Kronprinsens husarer, Lifbeväringen, om. m., med två tredjedelars pluralitet. Vi återkomme äfven till denna diskussion, men ! meddela här nedan serskildt ett yttrande, som Hr Petråö afgaf, innan den speciella pröfningen börjades. Eno kort men varm strid föreföll ock angående 1838 års uppträden, egentligen framkallad af Hr Borgmästaren Bagge. : I Bondeståndet bestod det märkligäste af ett försök till angrepp mot den,nu frånvarande Hans Janszons i vårt Tisdegsblad medelta anförande. Ola Jeppsson, Peter Jönsson i Träslända och Peter Persson i Slätthult förenade sig häri. Men det bar ej bättre till, än att då Heurlin, Rutberg och ett par andra ledamöter togo Hans Janssons parti, så reste sig åtminstone tre fjerdedelar af ståndet och förenade sig med dem med den största liflighet, så att man tydligt såg, att Hins Jansson är deras ögonsten. Vi hafva förut nämnt, att större delen af Ståndet hade instämt uti anförandet. Sven Heurlin, som vanligen är en af de vermaste i sitt framställningssätt, var det äfven nu, och citerade ett uttryck ur Gustaf I:s tal till Ständerna, äfvensom hen påminde, om den perioden i Thorgny Lagmans tal: cAnnorlunda hafva Sveriges Konungar fordomy, etc. Med ett ord: en mera karakteristisk tafla af opinionen hos representanterna för Sveriges allmoge kunde man ej erhålla. Hr Petrs; yttrande lyder som följer: 1 1 i a t Il L( l r y s L S t cOm man eftersinnar, huruledes det ännu vid :1 l t f l 1 r C r C ju 8 1834 års Riksdag ansågs för snart sagdt förgripelse mot Konungens prerogativ, att blott ifrågasätta en förbättrad organisation af Rikets; försvarsverk och en annan hushållning med 3:dje hufvudtiteln, än den som redan i tjugufem är egt rum, så lärer man också nogsamt inse, att förevarande betänkande utmärker ett verkligt framskridande på den konstitutionella banan. Den som tillhör dem, hvilka för detta! ändamål, så till sägandes, brutit isen, erfarit! svårigheterne, hört och sett de hinder, som j läggas i vägen för Representantens bemödanj den, i denna, den vigtigaste delen af admini. strationen — den kan icke annat än finna ett ti slags uppmuntran, eller åtminstone någon tills fredsställelse uti det, visserligen icke genomd förande och synnerligen ingripande, men dock a med hänsigt till det framferna, och till reprecr sentationens beståndsdelar ganska betydelsefulla! a utlåtande, StatsUtskottet, rörande 3:dje hufvud-t titeln, nu afgifvit. Se här några spridda citar tioner af de grunddrag, som Utskottet häröfver IE: tecknat: n Rikets Försvarsverk, som nu saknar omfat. tande plan, påkallar flere betydliga förännr dringar, för att motsvara sin bestämmelse, Desse förändringar befordras icke genom e städse beviljade nya anslag. Sveriges försvarssystem bör utgöra ett full-e bildadt helt. fl Nationens ekonomiska välstånd utgör en aflä hufvudkällorne för dess förmåga att för. svara sig. u Beväringens vapenöfningar böra utsträckas. n Vv SA SA Sh SA