Aftonbladet – 7 maj 1840, sida 1

i betydelsen af det honom uppdragne förtroende. Dot är tänkbart, både att ett stånd ellor dess pluralitet kunde af ögonblickets bänförelse förledre att bifalla en med dess enskilda åsigter öfvesensslämmande grundlagsstridig motion och att, om proposision i ingen händelse fick vägras, ett stånds tid skulle kunna upptagas genom voteringar för att förkasta en mängd inom detsamma väckte motioner af nämnda baskaffenhet. För sådana follär, utan afseende på osanuolikheten, att en dylik motion skulla leda till ett för heia riket vådiigt resultat, rättighaten att vägra proposition nödig för upprättbållande af Ståndets värdighet och ordningen inom detsamma, ett upprätthållande, scm öfver allt måste åligga en Talman. Helt annat är förhållandet med de utlåtanden, ett Utskott öfver en af Kbnuvgen gjord proposition eller en enskild riksdagsmans motion afgifvit, utlåtenden, hvilka äro ganska skiljöa från de fråger, hvilkas väckande omwämnes i R. F. Q 53, 56, 84, 87, 89, 107, samt R.-O0. 8S 29, 33, 34, 37. U:skotten, a? alla fyra Rikssiånden till frårornas utredande och förslagens u:arbetsnde, utsedis och någon gång bsmyndigade att med Riksens Stäönders rätt besiuta, äro alltför vigtiga delar af vår re sentation, att deras utlåtanden böra på ofvannaäå sätt af en Talman kunna behandlas. Deras äg der äro, uvderkastade Rikets Ständoers pröfning, hvilken Talmanen icke bör kunta dem underhålla. Faren af en motsatt regel skulle icke undanrödjas derigenom, att KonstituionsUtskoltet, när Siåndet yrkar propdsition, kommer i tillfälle att sig uilåta. Utom det, att detia tillfälle skuiie alldeles afskäras, då ett Ståad med Talmannen vore ense att undandraga sig frågans behandling och derigenom förlama de öfrige Ståndens verksamhet, tan KonstitutionsUtskottet minst för sig dölja våden, afven i dess hand, af en sådan makt, hvarigenom det, i förening med en Talman, skulle kunna omintetgöra, icke blott den öfriga nationalrepresentationerna, utan äfven hela folket, redan af d2 med ämnet mest bekania märs utlåtande understödda önskan. Om ii ett sådant utlåtande skulle förekomma förslag, om hvilkas grundlagsenlighet meningarne äro delade, egaå i första rummet Riksstånden och i det and:a Könuogen att vägra sitt samtycke til! hvad vid gransknivg finnes verkligen grundlagsstridigt. Utskottet fruktar icke, att denna vägran stall uteblifva, och anser derföre Tialmannens vägran af proposition i allo öfverflödig. Skulle den verkligen af behofvet påkallas, fruktar U:skottet, att den kn:ppt kunde påräknas. På dessa grunder, och med den af Utskottet förut yttrade öfvertygelse, att Talman icke må från grundlagarnes möjligen tvetydiga ordaförstånd hemta anledning att vägra proposition, förklarade KonstituiionsUtiskottet således den af Bondeståndets majoritet yrkade proposition, till antagande eller återremitterande af StatsUtskottets utlåtande JM 28, såsom icke grundlagsstridig, icke kunna med stöd af R.-O. 55 af Talmannen vägras. Följande hafva reserverat sig: Grefve Spens: aNär fråga är om grundiagsbudet, tror jag, att den enkla tolkningen bör hafva företräde. Den evokla betrakteisen är här, huruvida ett Utskoirsbetänkandeinbegripes under hvad som i R 0. 355 kallas en väckt fråga Härvid föreatt i R.: O. 8 37 säges uttryckligen, att I i Statsutskottet äger rätt väcka frågor till afsörande i plena, så vida Kongl propositioner till detsamma omedelbarligen öfverlemnas. Deita måste 8uges bevisa, att ett Utskottsbesänkande kan, på det språk hvarpå grundlagen är skrifven, sägas innehålla en väckt fråga, och således vara ibland dem, hvarom 355 talar. Till och med betänkamdet om nummerlotteriets afskaffaude kan tydligerm blifva af denna art. Jag kan icke fiana anvat än aw, vid betraktande häral!, förfalla alla de skäl, som Uiskottet anfört, och då jag dessutom anser allt hvad som, raed bibehållande af vår närvarande reprögentationsform, konsoliderar Uiskottens öfvervägande mekt vådligt, reserverar jag mig mot Konstitutionsutskottets beslut och det vu upplästa utlätandet. Professor Cederschjötd: Jag medger väl, att uttrycket cväckt fråga, som förekommer i 55 R. O., synes förnämligast syfta på enskilda riksdagsmäns mötioner, men jag kan ej finsa annat än, att uttrycket i sia allmäcneliehet utgör en högre kathegori, hvsarunder äfven Utskottsutlåtanden Kunna hänföras. Såluoda finner man t. ex af 735 och 75 SS R. O., att allt hvad som är föremål för R. Svs behandling bibshåller benämningen af afråganr, icke blott sedan vederbörligt Uiskott deröfver utlåtit sig, utan äfven sedan de serskilda Riksstånden deröfver fattat sina beslut. Biskop Holmström: cEmot den hittills oorhörde j grundlsgstolkning, hvilken Höglofl. Konstitutiorsutskotlteis majoritet tillåtit sig för att kunna underkänna Talmannens i Bondeståndet vägren af proposition på bifall till Statsutskottets betänkande Je 98, måste jag ressrvera mig. Enligt allmänt språkbruk, bestyrkt af flere grundlogsställen, betyder ordet cväckt fråga hvarie mål öller ärende, som kan komma under ett Stånds öfverläggning, således äfven Utskottsbetänkande, ehvad de innefatta utlåtanden öfver förut gezom motioner eller propositioner väckta frågor, eller ock öfver frågor, soma Utskottet sjeltt blifvit å bane : bragte. Af sednare egenskaper är just dan, som varit föremål för den vägrade propositionen och denna borde väl således aldraminst hafva gifvit anledniug till statuerandet af ett Nytt exempel i tolkningsväg. Vådligt anser jeg ock detta exempel, i fall det — såsom jag dock icke vill förmoda — skulle komma att tjena tillett preiudikat, Utskottens inflytande öfver Stånden är redan isallmänhet elltför stort; att göra det ännu större genom inskränkning af Talemännens, utaf både grundlag och mer än 30 årig praxis dem tillerkända pröfningsrätt öfver grundlagsenligheten utaf Utskattens, ofta ef tillfälligheter, genom en rösta pluralitet, genom ombytt personal, genom ett ögonblickligt passioneradt intresse tillvägabragta förslag och beslut, är, enligt min öfvertygelse, stridande mot både andasoch bokstaf i.55 g R.: 0, och skulle. kunna Jada tills do -betänkligaste följder. ) Det år i. min tånka redan nog, att ett Utskott, Korstitationsutskoltet, i vissa mål orhåtit en ekt Högt,