Aftonbladet – 1 maj 1840, sida 2

Article Image
— I Stockholms stads Brandförsäkrivgskontor hade verkots Öfverstyrelsa sin offentliga sammankorast Thorsdagen den 30 April, då följande undsrrättelser meddelades om verkets tillstånd vid sista revisionen år 4838: Sju egendomar bade detta år blilvit för första gången brandförsäkrade, 78 fått förhöjd brandförsäkring, för en sammarlagd summa af 349.045 Rdr 37 sk. 4 rst. rättning för brandskador utgjorde 2,484 Rdr 21 sk. 4 rst. Omkostnader för eldsläckningsanstalier m. m. 42,3435 Rdr 30 sk. 44 rst. Såsom brandvaktsafgift hade utbatalts 44 278 Rdr 39 sk. 3 rst. I inqvarteringsafgift 7,667 Rdr 42 sk. 6 rst. Aflöningar, pensioner och extra utgifter utgjorde 48,800 Räår. Bebållning sedan alla afgifter blifvit afdrsgne 401,1478 Rdr 4 sk. Sammenräknade värdet af alla de egendomar, machinerier och redskap, som ikontoret voro brandförsäkrade, utgjorde 27,570,4835 Radar 37 sk. 4 rst. Kontorets tillgångar voro 2 842,498 Rdr 3 sk. 44 rst. Således 40 7, procent af 3nsvarighetssumman, men med buset och diterse effekter 410 ?V; proeent. — Officiella bladet meddelade i går underrättelse om beviljandet af stapelstadsrätt åt Carlstad, hvilket skett med vilkor, dels att stapelrätten skall upphöra, derest den ej inom 10 år i någon betydligare mån begagnas, dels att Carlstads handlande skola en för alla och slla för en ansvara för bristen, derest tulluppbörden i staden ej skulle betäcka kostnaden för den ytterligare tullbevaknisg stapelrätten gör nödig. Frågan om denna rättighets beviljande är ungefär lika gammal med Trolihätte kanal. Vid 1815 års riksdag tillstyrkte Borgarståndet bifall åt representantens från Carlstad anbållan att Carlstad måtte erbålla stapelfrihbet; men Kongl. Maj:t afslog den. Petisionver bafva sedermera till regeringen inkommit, år 1518 från riks. dagsfullmägtige, jomte åtskillige hruksoch fastighetsegare i Wermland; år 41820 från åtskillige handlande och skeppsredare i Carlstad, samt år 1828 från Carlstads borgerskaps äldste på borgerskapets vägnar. Pröfnivgen af dessa frågor har, efter officiella bladets uppgift flera gånger och sednast 1836 blifvit uppskjuten, men nu efter 12 till 23 år af regeriogen upptagen. Statstidvingen förmodar att trånghet af Trollhättekanal hittills utgjort bindret för den sökta rättighetens beviljande; om så vore existerade ju samma binder än i dag emedan analen ännu icke är eller förrän efter flera år olir ombyggd. Sannolikt äro Carlstads handavde och skeppsredare, samt Wermlands bruksigare öfvertygade ati belt andra skäl legat till rund för det envisa motståndet mot äfven ifråavarande lilla förbättring. ———— TRA

1 maj 1840, sida 2

Thumbnail