Aftonbladet – 29 april 1840, sida 3

(Införes på begäran.) I anledning af hvad Götheborgs Handelsoch SjöfartsTidning för den 24 sistl. Mars innehåller rörande barnanndervisuingen i Morup, hvilket synes viltna att miit betyg för Inger Johanna Johansdotter föranledt ett missförstånd i visst hänseende, anser jag mig förbunden att afgifra följande omständligare förklaring. Då vid Biskopsvisitationen härstädes 4831 barna-undervisningen efterfrågades, anmälde afträdande Nådårspredikanten omnsämnde Inger Johanna Johansdotters skolinrättning, men, som den då endast varat tre år, med mera orduing förd, ehuru Johanna, enligt sin böjelse, tidigt egnat sig åt harns handledning uti innanläsning, kunde väl ingen annan belöning komma i fråga, än den sora henne tilldelades, nemligen alt saken upptogs i protokollet, och att dåvarande H. H. Biskopen lofordade hennes företag och uppmuntrade henne till fortfarande. För min del ansåg jag ock tillbörligt att några år förflöto innan jag vidare sökte fästa offentlig uppmärksambet vid hennes vackra bemödanden. Sädant skedde derföre först i början af 4839, (icko 4858 om hösten, hvilken uppgift var ett minnesfel,) sedan hon i 40 är fortfarit med sin skola och ett minskadt antal skolbarn 4838 — förmodligen en följd af föregående årets svåra missväxt — tycktes nedslå hennes mod. En ny anledning att då anmäla henne gaf Kongl. cirkuläret den ö Febr. 4839, på grund hvaraf underrättelse om barna-undervisningens tillstånd skulle ofördröjligen afgifras från hvarje pastorat, och då i Morup hvarken fast skola eller aflönad ständig skollärare fanns, var det för mig sjelf angeläget att upplysa, såväl om fortgången af Johannas skola, som om de förberedande åtgärder, hvilka blifvit vidtagne till grundläggande af en fast skola; på det jag icke måtte anses hafva vårdslösat denna angelägna embetspligt. Detta skedde uti enskildt bref till H. H. Biskopen, emedan förhållandet ej kunde inpassas i det föreskrifoa formuläret. Uti H. H. Biskopens svar härå yttras: Det var roligt att göera bekantskap med den skickliga Inger Johanna Johansadotter. Jag önskör att vid tillfälle få se hennö och skall ahafva henne i minne till någon uppmuntran; när den kan ckomma i fråga. Det var ock nöjsamt få förhoppning com en fast skola i Morup, der den väl behöfdes och äfven blir passande för den täta befolkningen, som från eintet ställe får lång skolväg. Måtte Hr Prosten få ordra aden. Allt biträde står i aebud af mig. Imedlertid voro H. H. Biskopens förrättningar i Halland under dess embetsresa påföljande vår redan så bestämda att rubbning deri ej kunde göras utan att ändra hela reseturen, hvadan min förhoppning icke kunde vinna verkställighet ast genom skolbarnens sammankallande till. examen så väl bereda henne H. H. Biskopens ywuerligare deltagande, som att åstadkomma ett djupare intryck, genom en högtidlig examen håde på barnen och föräldrarne till befrämjande af en flitigare skolgång. Likväl behagade H. H. Biskopen vid sitt korta besök under förbiresan efterfråga henne och ytterligare lofva att vid passande tillfälle utverka någon belöning för henne. Om hennes ekonomiska betryck har jag intet nämnt för H. H. Biskopen, för att icka framställa hennes verksamhet i falsk dager; icke eller var det mig då fullständigt bekant. Hade än min önskan kunnat fullbordas i afseende på examen i H. H. Biskopens närvaro, hade samnolikt frukten bifvit för henne en belömingsmedalj eller dylikt, må hända ock något understöd af Vexelundervisningssällskapet; mera vågade åtminstone icke Jag hoppas, och hennes anspråk voro inga. Genom bemediing hos enskilda och förhöjd läseafgift trodde jag, att hennes ekonomiska förlägenhet kunde lindras, ehuru det ieke velat lyckas, Ehuru dessa försök jeke höra till publieiteten, kunde de dock antydas i det äskade betyget i fall de bidrogo att öka det lofvade souveniret. Det fordrades, enligt min föreställning, detta egna i sättet, hvarpå hon blifvit allmännare känd — genom en resande i Sverigg bosatt Fransman, hvilken under väntan efter skjuts på gästgifvaregården, der hon just då undervisade några barn, fäste sin uppmärksamhet vid hennes goda sätt och bland allmogen mindre vanliga insigter — i förening med hennes barnsliga ömhet mot orklösa föräldrar, att väcka det sällsynta deltagande, som gifvit henne en så ljuf belöning för sina uppoffringar i både det ena och andra afseendet. Det återstår slutligen för mig att inför de ädla människovänner, som bidragit till det frikostiga sammanskott, betyga äfren min enskilda taeksamhet, då jag hoppas att det ovanliga intryck denna händelse gjort inom församlingen, skall underlätta mina bemödanden att öfvertyga de motvilliga om värdet af en väl ordnad skolundervisning och förmå dem att sorgfälligare begagna det goda de redan hafva samt medverka till åstadkommande af ett bättre och fullkomligare. Morup den 4 April 4840. A. P. TRANEUS, P. L. RER mr OM FF ARE FF nn sö Da