Aftonbladet – 22 april 1840, sida 1

I5s55RERERERERERREEER i 506 regeringsformen angifven omständighet, utan af coro och fruktan, som bemäktigat sig sinzenan, samt att orabytet af riksdagsort derföre var både af nödvändigheten och än mera af klokbeten påkalladt. Hr Biskopen antydde, att Riksdagen i Örebro, hvilken han bivistat, ej månte vara att klandra, emedan tiden efter densemma varit gagnelig och lyckosam. Han yrkade bifall till nya förslagat, emedan orgen asynnerligen vigtiga omständigheter lemnade den kallande makten störra utrymme, och det kunde hända, att svenska Ständersa en gång behöfde sammanträda med de Borska, för hvilka sednare Stockholm vore alltför aflägset. Doktor Björkman yttrade sig instämma med Prosten Hallström och dem, som afstyrkte förslaget, samt anmärkte, att det nu gällande stadgsndet på det närmaste öfverensstämmer hos det, som i närvarande fall eger rum hos brödrafolket. Biskop Agardh talade för förslaget, upprepande de för detsamma af förra Riksåagens Konstitutionsutskott uppgifae skäl. Doktor Agrell instämde hufvudsakligen med Biskop Hedren, med tillägg, att det nya förslaget vid slutet gjorde ett tillägg, rörande urtima rikedagar, och fyllde en lucka, som fanns i den nu varande lydelsen af ifrågavarande g. Deruti instämde Kontraktsprotten Hallbeck. Kontraktsprosten Nordhammar hade icke af de i protokollerne anförde skäl blifvit öfvertygad om förslagets nytta. Hr Kontraktsprosten e-inrade, att det dermed åsyftade penningarnes spridande inom den landsort, der Riksdagen komme att bållas, vore vida underordnadt fördelen för representationen, att befiona sig i hufvudstaden, der alla nödiga upplygningar och bandlingar finnas att tillgå och vinna. Man hade sagdt, att i bufvudstaden sinnenas rörlighet är störst, och att just derföre densamma vore till riksdagsort mindre tjenlig: medgifvanda det förra, förmodade Telaren, att det vore ett skäl för, men icke mol Riksdagens hållande härstädes, emedan sinnena säkerligen lugnas, då Ständerna sammanträda, hvaremot Riksdagens förflyttande troligen skulle medföra en verkan, motsatt den af lugn. Häri instämnde Prosten Lyth. Kontraktsprosien Hallström ville, i anledning af hvad Biskop Agardh anfört, upplysa, att Er Prosten inom Utskottet icke biträdde, utan fastmera motarbetade förslaget. Biskop Nibelius talade för förslaget, åberopade Hr Biskop Agardhs motiver, och fann ordet comöjligt i nu varande 50 regerirgsformen olämpligt. Med honom instämde Prosten Bergqvist. Biskop Holmström instämde med Biskop Agardh, rörande motiverna för förslaget, tillade, att motionen, som föranledde förslaget, kom från hedervärda Bondeståndet, och fann det åt regeringen lemnade utrymme så mycket mindre äfventyrligt, som statsrådsprotokollen komma under Konstitutionsutskottets granskning. Kontraktsprosten Östberg, som vid förra Riksdagen biträdt förslaget, förklarade, att han icke än funnit skäl fråaträda detsammma. Uppå proposition på bifall till förslaget, svarsdes både ja och nej. Votering äskades och utföl! med 23 Ja mot 29 Nej. Häremot reserverade sig Biskop Hedren. Emot antogendet af förändringen i 61 regeringsformen, med afseende på tiden för ny bevillnings vidtagande, reserverade sig Biskop Heurlin, Professor Geijer, Prostarne Hallström, Berlin, Sylvan och Ahlqvist, med tillägg, att de funno förändringen onödig och ändamålslös. 8:0o Förslag, rörande sättet för behandlingen af grundlagsändringsförslag. Regeringsformen 5. 56. Riksdagsordningen S 51. i Biskop Holmström innefattade ändamålet och nyttan af föreslagna ändringen deruti, att gezom nu gällande redaktion af 81 Ä, att Rikets Ständer icke må å den Riksdag, då Utskottet någon grundlagsändrisg föreslår, utsn först å den nästföljande derom beslutac, tvist uppkommit. buruvida Riksstånden bvarken ega att gilla eller förkasta ett slikt förslag på den Riksdag, då detsamma bilfvit framlagdt; men att den föreslagna sliter tvisten så, att Riksstånden gemensamt väl icko kunna genast såsom gällande antaga, men deremot genast förkasta ett af Konstilutionsut:kottet framstäldt grundlagsförslag, samt, i fall meningsarne derom mellan Ståndon äro delade, att omröstning skall i förstärkt Konstivutionsutskott anställas, huvuvida förslaget skall blifva hvilande tili påföljande Riksdag, eller icke. Tillstyrkte bifall. Biskop Ifcurlin anmärkte, att det berodde af Konstitutionsutskottet, att undertrycka en motion till. grundlegsförändrieg, hvaremot genom föreskriften, att U:skottet skall sammaniemka de vid diskussiopen i Stånden yttrade olika meningar, helt andra förslag, än det sf Utskottet åsyftade, kunna uppkomma. Talsren avsåg en förändring häruti nödig, men ville ej eller motsätta sig det nja förslagets antsgande. Kontraktsprosten Hallström gillade ej i hvarje hänseende förslaget, men tillstyrkte dock dess antagende. Deruti instämde Professor Geijer, Doktor Björkman och Prosten Astrand. . 9:0, 40:0 Förslag till ändrad redaktion, i fråga om åtskilliga bevillningsafgifters benämning.