Aftonbladet – 14 april 1840, sida 2

EN ATERBLICK PÅ DET FÖRFLUTNA, MEI AFSEENDE PA DET TILLKOMMANDE. Artikeln XIV. FÖRSVARSVERKET TILL SJÖS. (Tidningen Najaden, som utgifves i Carlskronsz klagade för någon tid sedan öfver de stora tidnin garnas tystnad öfver hvad som angår sjöförsvaret Följande artikel torde till en del äfven kunna tje na såsom svar härpå. I afseende på de faktisk: uppgifterna, bör Red. tillägga, att de hufvudsakli gen härröra från personer, som haft att göra me de afhandlade ämnena, och att Red. ansett sig e böra undanhålla något deraf, ehuru det är sanno likt, att vederbörande ej skola underlåta att mot säga en del deraf.) I XIII:de Artikeln angående försvarsverket allmänhet bar den tankan blifvit framkastad, at Sveriges militäriska system måste grunda sig på ett förenadt landtoch sjöförsvar, men att de tillika alltid bör afse möjligheten af anfall: vil koret för att vi ej ifrån flera håll skola se oss hotade och oroade, samt för att kunna betäcks våra vidsträckta kuster, hindra förhärjandet al våra stapelstäder, eller betydligare landstigningar, bvilka eljest endast genom centralförsvarets nationella styrka kunde tillintetgöras, och således möjligen fordrade att för ögonblicket lemna större delen af landet i en fiendes händer. Denna nödvändiga karakter af Sveriges militärsystem gör det mer sammansatt, än snart sagdt någon annan stats i Europa, och ökar således vigten, att det på samma gång organiseras i en nationel, en sparsam och en kraftfull anda. För det första ändamålet har Nationen gjort hvad den förmått. Den erbjuder, på sätt vi i en föregående artikel visat, för sjöförsvaret en årlig personal af 12,000 man, som för kriget kan ökas med 11,000. Organisationens sparsamhet och kraftfullhet beror af Regeringens nit och förmåga. Det är egentligen dessas bistoria, sedan år 1809, som vi här vilja försöka att i korthet teckna. Sverige ägde år 1809 tolf brukbara linieskepp: (Gustaf IV Adolph, Gustaf III, Adolph Fredrik, Fredrik Adolph. Tapperheten, Försigtigheten, Manligheten, Åran, Fäderneslandet, Dristigheten, Uladislaff och det återköpta Wasa). Det bade då 6 brukbara fregatter, (Camilla , Bellona, som sedan gick förlorad under en nuvarande Amirals befäl, Eurydice, Fröja, Chapman och Jarramas). 1 Linieskepp och 5 fregatter funnos dessutom, hvilka likväl endast kunde användas till stations-och blockskepp ;