Aftonbladet – 14 april 1840, sida 2

STOCKHOLM den 14 April. De på förmiddagen ankomne utländska po ster medförde tidningar från Konstantinopel a d. 48 Mars, från Paris af d. 2, från Londor af d. 3 samt från Hamburg af d. 7 dennes. FRANKRIKE. Ministerenas ställning synes förbättra sig, e huru det är ganska svårt att af det vacklande i partiernas förhållande draga någon tillförlitlig slutsats, rörande deras verkliga sinnesstämning och ännu mer rörande nationens tänkesätt. Det år en Hr Remilly, som upptagit det Gauguierska förslaget, ehuru i något förändrad form. Enligt hans projekt, skola deputerade icke under legislaturens sammanvaro eller ett år derefter, kunna emoltaga några embeten med lön, undantagna ministersoch understatssekreterarebefattningar, diplomatiska, militära under krigstid, befordran under fred ixom armeen och flottan efier ancieunetet, samt höga embsten för utmärkta -tjeoster mot landet, meddelade igenom ena kongl. ordonnans och efier miyisterkonseljons afbhörande, och att ingen deputerad, hvarken i euskildt eller lokalintresse skulle kunna gilva några rekommendationer. Detta projekt är, som man ser, icke serdeles arligt, och borde ej röga motstånd, aldraminst å de liberalas sida. Icke desto mindre synes en del af venstra centern ganska obenägen derför, och insinuationer hafva gjorts, att förmå Hr Remiily återtaga detsamma. Troligen skall dock den yttersta venstra sidan omfatta det med värma och den venstra centern skall ej våga gifva pris på sig genom att uppträda deremot. Det märkligaste är imedlertid, att Journal des Debats gjort det och således ställt sig under ministerens fanor. Bladet beklagar, att det är en konservativ, som väckt denna fråga. Dagen förut tog det ministerens parti mot en ursinnig artikel i den legitimistiska Gazette de France, sora hotar Frankrike med ingenting mindre än ett nytt konvent, hvars Danton skulle bli Hr Thiers och Robespierre Hr Odiion-Barrot. Om icke just den nu varande Kammaren höjer skräcksystemets blodiga banör, så skall den nästa göra det o. s. v. Legitimisterne bafva således förklarat ministeren krig. Nu påstår Constitutionel, att alla de konstitutionella nyanserna skola understödja Remillys försiag och derigenom bevisa, att de kunna tänka olika i fråga om personer, men icke i fråga om saker. I fall så sker, skulle äfven let nu varande kabinettet möjligtvis kunna råka icke beller blifva serdeles långlifvadt. Regeringen vet ännu ingenting med visshet om den Marockanska krigsförklaringen och hon .ros ej våga företaga någon blockad af Marockos hamnar eller någon bombardering af Tanser, i anseende till den skada, som derigenom skule tillfogas Engelska handeln; åtminstone cke förr än hon har bestämda fakta på kejsaj ens fientliga tänkesätt. Dessa tyckas imedler-! id vara temligen tydliga genom det undertöd af krigsförnödenheter Abd-el-Kader derfrån erhåller i gränsstaden Tlemecen. Det taas nu om en Fransk expedition mot dennsa tad, från hvilken Franska trupperne äro enast fem dagsmarcher aflägsnade, — Det är ör öfrigt på uppretandet af folkets religiösa anatism hela detta krig är riktadt. Bland de Irabiska stammarna finnes en profetia om en! en stora profetens ättling, som skulle vara tt vänta och hvilken skulle lägga hela Afrika! inder sitt välde. Denna profetia söker man yda på Abd-el-Kader, hvilken påstår sig härtamma från kalifen Omar och Barbareskstateres äldste eröfrare. Han skulle således vara n Irabernes Messias. SPANIEN. Fästet Castellote har den 235 Mars kapituerat efter ett häftigt mosstånd, och besättninen gifvit sig på diskretion. Soldaterne tillätos lundra. Sisom orsak till garnisonens hårdackade motstånd anför en fransysk tidning en ten roman. Kommendanten hade nyss förut ift sig med ett utmärkt skönt fruntimmer. abrera hade likväl låtit bortföra den munga ae Men 4 ARV KAR