tande ansökningen. STOCKHOLM den 9 April. Läsaren finner för i dag tidningens utrymme ännu mer än vanligt och nästan uteslutande upptaget af artikeln Riksdagen; men åtskilliga af de anföranden, som förekommo i gårdagens plena, voro också af natur, att, som vi tro, läsas af alla med uppmärksamhet. Häribland märkas isynnerhet Hrr Petres och Ungers, i Borgarestindet, samt större delen af Grefve Anckarsvärds på Riddarhuset, rörande den nya löneregleringena för Statsrådet, och Hr Petres i Borgareståndet, angående första bufvudtiteln eller anslaget will hofhållniagen. Vi återkomma framdeles till Presteoch Bondeståndens diskussioner öfver samma frågor. I öfrigt anmärkes, att tiden hos Ridd. och Adela i går hela förmiddagen upptogs af en mycket lång diskussion, som föregick återremiss af StatsUtskoitets Betänkande angående Nummerlotteriet. Ingen enda röst höjde sig för denna inrättnings bibehållande, men så många flere i anledning deraf, att Utskottet hade tillstyrkt Ständerna att besluta om inrättningens uppbörande, och anmäla detta beslut hos Konungen med begäran om kungörelses utfärdande. Denna ordställning väckte en riktig storm emot Utskottet. Debatten börjades af Justitiestatsministern Grefve Posse och Landshöfdingen i Carlskrona Baron Nauckhoff, understödde af Genaeraladjutanten af Dahlström, som utfor i verkliga anathemer mot Utskottet, och af Statsrådet Baron Schulzenheim, Presidenten Baron Cederström, Kammarhberren Rosenblad, Kammarjunkaren af Donner m. f., som mer eller mindre formaliserade sig deröfver, att Utskottet ej begagnat ordställningen, att Konungens sanktion borde begäras. Hr Rob. Cederschöld var äfven af denna tanka, men gaf annars lotteriinrättningen mycken påpackning, talade om uaspelhuset och spelbusvärdarna m. m. Friherre Rasb milade äfven med en helsosam förskräckelse följderna af Utskottets åtgärd. ÅA andra sidan visade Grefve Horn, Hr Anckarsvärd och Grefve Frölieh, på ett i vår tanka ganska förtjenstfullt sätt, att det ej vore så farligt, och Hr Ryttmästaren C. R. Tersmeden uppläste ett skriftligt anförande, som klart och väl utredde ämnet. Öfver sjelfva principfrågan yttrade sig äfven Hr L. Hjerta, i anledning af de gjorda anmärkningarne. Om tillfälle blir, skole vi återkomma till detta ämne. Friherre Ridderstolpe hade ett yttrande, som förtjenar serskildt anföras, ehuru det låg utom den egentliga diskussionen. På eftermiddagen talade, utom Grefve Anckarsvärd, i frågan om Statsrådernes lönereglering, på samma sida Hr L. Hjerta, och på den andra, Presidenten i Götha Hofrätt, Hr Gyllenhbaal, och Hr v. Hartmansdorff, för högre löner. H. E. Grefve G. Löwenhielm likaså. Betänkandet återremitterades, likasom några andra af mindre betydenhet. En liten episod lemnade en begäran af Hr Munck af Rosenschöld, att få kommunikation till Meastånden af en reservation mot Adelns beslut, att vägra kommunikation af hans förslag till underdånig begäran om Assessor Crusenstolpes frigifvande Detta gaf Excellensen G. Löwenhielm anled ning att citera den bekanta Latinska frasen som står på nästan alla boktryckares stilprofver Quousque tandem abutere Catilina, patientic nostra? — Man kan härvid anmärka såson en lycka, att om Riddarhuset nu fått en Cal? lina, det också icke saknar sin Cicero. —LÄ Utdrag ur ett bref från Upsala. . Bland alla riksdagsangelägenheterna torde e sidoblick på de ungas gamla stad tillåtas fö