Aftonbladet – 9 april 1840, sida 2

ne skola rakt Doriskanka ull enskiida en dai af kronans egna intrader! Man hade väl haft ett billigt skäl till den förmodan, att Konungens rådgifvare, som det enligt Regerinogslormen åligger, att sjelfkrafde påminna om Rikets rätt och bästa, innan de missiverat ansökningen till Ständerne, skulle hafva dermed anställt den noggrannaste pröfning. Det kunde vil härvid invändsas, att Kongl. Maj:t i detta ämne icke afgifvit en direkt proposition till Ständerne, men Regeringen har likväl gilvit ett vitsord öfver inrättningen, hvarigenom den fållt ett förord för Direktionens önskan, ehuru Regeringen, om den velat, varit fullkomligen oförbindrad att afslå ansökningen om dess medverkan, så mycket mera, som Konungens rådgifvare, af hvilka de fleste sitta här på Riddarhuset, ganska väl känna, att en enskild motion blifvit väckt i samma ämne och att en Kgl. skrifvelse derom således varit fullkomligt öfverflödig, så vida icke ändamålet varit, att gifva en ökad vigt åt ansökningen och dymedelst bidraga till dess framgång. Det var då, Talaren vågade säga det, icke utan förundran somman af den Kongl. skrifvelsen finner, att den icke åtföljes af någon uppgift om stankols-verkets ställning för de sednest förflutna åren eller af något utdrag ur bolagets räkenskaper, som kunde tjena till ledning för sakens bedömande hos Rikets Ständer. Denna förundran, , yttrade han, — måste ökas — nej, jag ber om ursäkt, jag ville säga, att den stiger till en höjd, utöfver hvilken den ej kan ökas, när man efarr, att icke ens någon handling. i dessa afseenden blifvit till Regeringen sjelf ingifven, åtminstone efter hvad af skiilvelsen kan skönjas, och att icke en gång ett spår är att upptäcka i Statsråds-protokoilet, att Konungens rådgifvare efterfrågat något sident. De hafva, efter hvad ionehållet al detta protokoll gilver tillkänna, utan undersökning, utan att med ett ord sätta i fråga, huruvida en af jenskilde personer begird betydlig uppeffring af jStatens medel vore af beholvet påkallad — heit simpelt ansett sökandernes begäran tillräcklig, och obesedt tillstyrkt dess öfverlemnande till Ständerne med det förord, som i skrifvelsen finnes att läsa, Jag vill visserligen ej rubricera detta obetänkta förfarande hårdare än det förtjenade, ty jag tror icke, att man bör slösa med starka uttryck ech jag vet dessutom huru ömtåliga roånga ledamöters öron ipom detta hus äro för alla sådana, men jag öfverlemnar till Eder sjelfve, Mine Herrar, huruvida mean för detta fell kon finna nigot lindrigare, än det som vid ett och annat tillfälle förut blifvit begagnadt, att Konungens rådgifvare kastat detta ärende handlöst ifrin sig eller om en sådan förebråelse någonsin varit mera räitvis. Det hade dock icke varit så alldeles svårt för styrelsen att finna en ledning för omdömet i denna fråga, då en af Höganäs-direktionens egna ledsmöter lemnat en sådan ganska tillförlitlig uti en sistlidet år utgifven brochyr, som jeg här bar i min hand, och hvars titel är: Några upplysningar rörande Skånska stenkolsverket, af CC. D. af Uhr. Denna brochyr åtföljes af en tabell, innehällanda förslag öfver verkets förvaltning från dem 4 Augusti 4895 till och med den 34 December 4838. Om jag nu i min bevisning följer en sådan af direktionen sjelf utgifven tabell och derpå grundar min slutledning, så lärer väl åtminstons ingen kunna säga, att jag går orättvist eller för strängt tillväga emot bolaget. Nu finner man att uti denna tabells debet, att summan af inbetalta skiier går till 230,171 Rdr. Doötta är öllt som finnes upptaget, såsom af det nya bolsget kontant tillskjutet. Härtill komma nu längre ned bolegets skulder, serskildt 445,156 Rdr, men deremot träffer man på endra sidan af tabellen betydliga tillgångar i fordringar, kontonter och oföryttrede lager, som direktionen sjelf uppgifver till ett värde af 193102, således vida öfverskjutande skulderna, emedan icko mer än 37,972 Rdr deraf finnas uppförda för materialier och effekter, som tilläfventyrs tillhöra verkets drift. Men jag vill icke räkna så noga med bolagtt, jag vill vara långt frikostigare än Hr af Ubr sjelf och afdraga en tredjedel af summan eller ungefär 65000 Rdr för ränteeller andra förluster under väntan på försäljningen. Då återstår likväl i alla händelser ostridig realisabel tillgång af 130,000 Rdr, som bör subtrsheras från skulderna , så att af dessa endast återstå 53,000 Rer. Detta belopp, lagdt till de inbetelta aktiornas, gör 310.474 Rår och är således den summe, på hvilken aktieigarne i Böganäs hafva anspråk att kunna räkna en billig afkastning, om deras företag skall anses bära sig. Att de också verkligen haft en sådan, det inner jag nedanför på samma tabell, hvarest der skär tryckt: aafkastning under 13 ?12 år, hvilken å.er ingått och blifvit använd uti byggnader och nya abriksanläggningar 367,150 Rdr. Denna summa lividerad med årens antal 43 !V, gör 27,2009 Rår i irlig afkastning, som efter 6 procent utgör räntan Då 453,333 Rdr 46 sk. Geller på 443,333 Rdr mera in det utlagda kapitalet och skulden sammanräknale, och således bar detta bolag i sjelfva verket irån den 4 Augusti 1825 haft i medeltal omkring 84 yrocent på kapitalet. Det ärvisserligen sannt, som Bolaget säger: vibafva icke fått en skillings utdeling; vi hafva nedlagt alltsammans åter På verkets örbättring; men jag sar då på pag. 20 i brochyren eh finner, att med undantag af 32.025 Rdr för ingelska Ingeniörers, resor och undersöknings-kostiader Mm. m., som genom förändrad arbetsplan blifit utan nytta, har allt det öfriga blifvit nedlagdt