Aftonbladet – 31 mars 1840, sida 1

RIDDERSKAPET OCH ADELN. Plenum på Riddarhuset d. 28 Mars f. m. Debatten, rörande A3sessor Crusenstolpe. Vi torde, innan vi redogöra för denna debatt, böra återkalla i Läsarens minne, att då Hr Landtmarskalzen i pleno dena 20 Mars förklarade, att He Munck af Rosenschölds motiop, om domens upphäfvande öfver Assessor Crusensto!pe, ej kunde till handläggning upptagas, såsom stridande emot 90 regeringsformen, föreslog Hr Rosenqvist af Akershult det amendement i motionen, hvilket äfven af Hr Munck af Rosenschöld adopterades: att Riksens Ständer till Kongl Maj:t måtte ingå med underdånvig anhållan, att han, af gunst och nåde, ville frigifva Assessor Crusenstolpe ur häktet. Då nu derna Hrr Rosonqvists och Munck af Rosenschölds gemensamma motion förekom på föredragningslistan, förklarade Hr Landtmarskslken densamma vara väckt efter motionstidens slut, hvilken iupit till ända med den 7 dennes, och att motienen således icke, emot 56 riksdagsordningen ), kunde till pröfning upptagas. Hr Munck af Rosenschöld trodde det af H: Landtmarskalken anförda skäl ej kunna gälla, då Motionärens förslag varit föranledt af vägrad remiss på en motion, som blifvit väckt innan motionstidens slut. Han begärde derföre votering. — — Friherre Ced.rström, Jacob, ansåg oformligt att rösta öfver, huruvida en olaglig väckt fråga finge upptagas. Hr Lefrcn hade så uppfattat Hr Landtmarskalkens yttrande, att ban nekat remiss. Om votering nu begärdes, så kunde den ej blifva om annat, än kuruvida Ståndet yrkade, att H: Lendtmarskalken skulle göra den proposition om remiss, som han nu förklarat sig ej kunna framställa. Hr Munck af Rosenschöld trodde grundiagen gaf honom rättighet att begära votering och, tillfrågad af Hr Landtmarskalken, hvilken kontraproposition han åstundade, uppgaf han, att han ansåg densamma böra lyda derpå, att remiss ej kunde honom förvägras. Hr Landtmarskalken förklarade, att ban ej kunde framställa en proposition, som ej instämde med riksdagsordningen. Grefve Horn hade med stort obobag hört Hrr Rosenqvists och, Munck af Rosenschölds orimliga motioner; men fann icke destomindro frågan om remiss laglig. Det blofve sedermera det Uiskotts sak, till hvilket motionen remitterades, att dermed förfara såsom det fann lag och skäl fordra. Friberre Boye, Fredrik, ville uppriktigt förklara, att han uppfattat formfrågan i enlighet med Grofve Horn. Zan kunde ej, för sin del, finna annat, än alt det vore en oformlighet, att icke behandia frågan. Hr Landtmarskalken förklarade ytterligare, att ham ej kunde framställa den af Hr Munck af Rosenschöld begärda kentraproposition. . Hr Munck af Rosenschöld yrkade, att om remiss å motionen vägrades, det dock ej måtte förvägras honom att få kommunicera den med de öfriga Stånden. i Grefse Horn uppmanade Hr Munck af Rosenschöld att åtsrtaga sin motion, och derigenom befria Ridderskapet och Adeln från obehaget, att vidare debattera om denna fråga. Hr Munck af Rosenschöld förklarade, att då han fann tankarne inom buset så mycket stämda emot motionen, så ansåg han sig pligtig, att återtaga densamma, hvarvid han dock ville till protokollet ) 56 8 rikedagsordningen innebiller: Ej heller må, med undantag af grundlegsfrågor, nya ämnen af Riksdagsmän väckas, sedan en månad, från Riksdagens början, enligt 27 , tilländalupit, såvida icke sådana frågor ef redan fattade beslut ellor redan upptagna ärenden, eller under Riksdagen inträffade händelser omedelbarligen föranledas.