Aftonbladet – 17 mars 1840, sida 1

;. Vt OR RA NA ST oo 2 VPULISADAL Ul AUILIUe VUVAR MA VARIHe Riddarhus-sekreteraren upplyste, att, enligt erfarenheten vid föregående och sista Riksdag, hade det ej varit möjligt att medhinna justeringen af R. och Adeins protokoller inom 8 dager. Dot hade visserligen händt under loppet af denna Riksdag, att ledamöternes yttranden kunnat hinna uppsättas och justeras inom 8 dagar, men om plena blifva tätare, vore det ej möjligt. Hr Landtmarskalken framställde härefter proposition, att Grefve Frölichs förslag finge förfalla, hvilket bifölls. (Slutet följer.) Bondeståndet. Plenum den 29 Februari. e. m, I detta plenum remitterades bordlagde motioner samt StatsUtskottets memorial Mo 44, deri blifvit anmäld anledning till anmärkning mot Siatsrådet loch Föredragande för Kammarsamt Handelsocn I Finansärenden. Sedan Ståndet inhemtat, att Medstånden icke godkänt Hans Janssons så kallade adressförslag, beslöts, att detsamma skulle öfverlemnas till Ståndets enskilda BesvärsUtskott, som hade att i Ståndets namn redigera detsamma. I detta plenum inlemnades och upplästes följande motioner: 303:0 Af Appelqvist från Blekinge: Att Länsstyrelserna måtte uti de utgående kungörelserze om mantaisoch skattskrifningarne låta införa, ait Häradsskrifvarne äro pligtiga att utan lösen uti mantalslängden samt kronans öfriga handlingar anteckna hemmansköp, arrendekontrakter ech gerningsbref m. fl. dylika transaktioner. ! 304:0 Af Densamme: Om afskaffande a? alla polistjenster utan lön. 305:0 Af Olof Lindbäck från Halland: Om bränvinsbränning. i 306:0 Af Sven Isaksson från Öland: Alt en sammandragning af stamoch strörotar, om möjligt, i en by, och fyllnaden uti derintill gränsande hemman, måtte, oberoende af rotehållarnes godtycke, blifva allmänneliger påbuden, äfvensom att skyldigketen till karlens rustning och årliga underhåll hädanefter måtte utgöras efter förmedlade hemmantalet. 307:0 Af Anders Göransson från Stora Kopparbergs län: Om förbud mot krigsbefäiets obehöriga inblandning uti retehållarnes öfverenskommelser med soldaten. 308:0 Af Lårs Larsson från Elfsborgs län: Au det hädanefter måtte. vara hvår och en hemmans.egare tillåtet, att till hvilket jernbruk han behagar föra de kol, som han genom egen arbetskraft tillverkat. 309:0 Af Jon Olsson från Gefleborgs län: Att Gardesregementerna hädanefter måtte bestrida vaktbållningen vid Korrektionsinrättningen på Långholmen. 310:0 Af Johan Persson från Upsala län: At rusthållare vid Lifregementets dragoner icke må åläggas att ovilkorligen hålla hästar af en enda färg, samt att hästar af nio qvarters och två tums höjd godkännas, då de äga tillräcklig styrka och öfrige erforderlige egenskaper. i 311:o AT Boötlus: Att Kongl. Bergskollegium måtte förvandlas till en Bergsvetenskaps-Akademi. 312:0 Af Nils Persson från Örebro län: Att de uti 44 kap. 7 SRättegångsbalken stadgade böter måtte fördubblas, samt, vid bristande tillgång, förvandlas till fängelse vid vatten och bröd. 313:0 Af Johannes Christofjersson från Eronobergs län: Att Bergstings-rätterna måtte afskeffas. 314:9 Af Densamme: Alt Legmansrätterna mätte afskaffas. 315:0 Af Jan Erik Jansson från Wermland: Om Förlikningskommittters inrättande. 316:0 Af Niklas Jönsson från Skåne: Om ändring uti 5 och 8 S af 4802 års stängselförordnirg. 317:0 Af Jan Andersson från Westerås län: Att då vid lagfart å köp af fast egendom, säljarens åtkomsthandlivgar äro förkomne, köpet måtte få i allmänna tidnivgarne tre gåcger kungöras, med viss förelagd tid för den eller dem, som förmena sig äga fog detsamma klendra, sitt klander kos domstolen anmäla, vid äfventyr att den sökta lagfarten må beviljas. 318:0 Åf Jonas Johansson från Jönköpings län: Om följande förändringar i 4802 års stängselförordning: 8) Ait all bägnad må upprättas och underhållas ensamt af de jordägare, som deraf hafva gagn, d. v. s. af dem, hvilkas hemman gränsa intill hägpaden, ehvad natur elier olika beskaffenhet dessa kunna äga. b) Att normen för deltagandet istängselns upprätthållande af de hvarandra sålunda mötande egendomar må bestämmas på det sätt, att, sedan hvardera egendomen blifvit lagligen taxerad, eller då grannar så öfverenskomma, af tillkallade gode män till sin beskaffenhet och godhet graderad, efter de grunder, som vid taxering följas, uträkning må ske till hvilken grad af godhet hemmanen, vid jemförelse ef hvar sina ägor, böra anses, samt att det förhållande, som härvid uppstår emellan egendomarne inbördes, må komma att bestämma skyldigheten till den gemensamma hägnaden. 349:0 Af Erik Marmen från Upsala län: Att, till förekommande af gårdfaribandelns menliga inflytande, de skuldsedlar, som till desse handlandse utgifvas för borgade varor, icke må i utsökningsväg hafva annan verkan, än skuldsedlar utgifne af emyndige. 320:0 Af Appelqvist från Blekinge län: Att bysatt person bädanefter icke måtte bekomma större underhåll, än Korgl. förordningen den 4 Februari 1810 bestämrser, eller lika med andra häktade porsoner, samt att den gäldbundna alltid måtto vara förpligtad att ersättaj tillskyndade underhållskos:naderne. Plenum den 4 Mars f. m. Vid föredragning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Rikets Ständer, angående ett af serskilde kommitterade uppgjordt förslag till tulltaxa, afgaf Peter Persson från Örebro län ett anförande, deru ti han på det högsta protesterade emot den föreslagna export-tullen å tackjern (25 procent), samt yrkade att tullen å nämnde jern, intill! dess de hårda band lossas, hvaraf tackjernstillverkningen för närvarande hålles omsluten, måtte utgå till ett mot varans värde svarande lika belopp med det, som för efimnnidnrn nelionne kk.