RIESDAGEN. Plenum på Riddarhuset d. 44 Mars f. m. (Forts. från gårdagsbl.) En motion af Grefve Anckarsvärd, om upphäfvande af Kongl. Kungörelsen den 7 Oktober 4803, som stadgar dubbelt kroppsstraff för dem, hvilka öfverfalla militärer och vakter med sidogevär, be streds af Hr af Dalström, Grefve Lewenhaupt, Maurilz, och Grefve Löwenhjelm, Gustaf. Någon stund efter, sedan remiss blifvit beviljad till Lagutskottet, uppkom Hr Stråle, N. W., som under diskussionen ej varit tillstädes, och upplyste, att den ifrågavarande kungörelsen redan vore upphäfven genom en sednare författning af den 23 Mars 4807. Grefve Frölichs, David, motion, om utgifvande af en serskild tidning, på Riddarhuskassans förlag, för att redogöra för Ridderskapets och Adelns debatter, förekom härefter till öfverläggning, och föranledde en temligen lång och liflig diskussion. Motionären utvecklade närmare motiverna för sitt förslag. Riksdagsordningen stadgade, att protokoller skulle föras och tryckas öfver Riksståndens öfverläggningar, men dessa protokoller blefvo föga spridda och lästa bland allmänheten, emedan de utkommo alltför sent, för att ega nyhetens intresso. Motionären afsåg egentligen, att för kommande Riksdagar bereda ett ändamålsenligare sätt för spridande af kännedomen om Ridderskapets och Adelns diskussioner, än nu är fallet. Grefre Hamilton, Henning, såsom Ledamot af Riddarhusutskottet, upplyste. att Riddarhuskassan väl vunnit en tillvext af 42.000 Rdr, men trodde ej, att Utskottet kunde använda dem till förlag för en tidning, hvilken dessutom säkert skulle erfordra 20 å 30,000 Rdr, om den skulle vara så stor, att det afsedda ändamålet vunnes. Kapitationsafgiften, som inginge till Riddarhuskassan, utgjorde årligen 14,909 Rdr — en summa, som vore alldeles otillräcklig för det ändamål, som söktes. Trodde, att förslaget ej gagnade till någonting. — Friherre Cederström, Jacob, förmodade, att motionen åsyftade tillstånd för Grefve Frölich, att sjelf utbekomma och utgifva Ridderskapets och Adelns diskussioner. Friherren tillstyrkte, att detta tillstånd måtte meddelas den ädle Grefven. — Grefve Horn, Claes, instämde i syftningen af Grofve Frölichs motion om en opartisk redogörelse för Ridderskapets och Adelns förhandlinger, men fann brist på medel möta för vidtagande af hvad han i detta efseende föreslagit. Publiciteten redigerade ej så väl och så opartiskt, som förut, Ridderskapets och Adelns öfverläggningar. Tidningsredaktioner bade förklarat sig vilja referera dessa öfverläggningar; man borde tillse, huru denna förbindelse uppfylldes. Det vore ett serskildt privilegium, och borde noga betänkas om det kunde få fortfara. — Grefve Frölich insåg ej vigten af de skä!, Grefve Hamilton anfört emot förslaget. Att utgifva en stor tidning fordrade visserligen stort förlag, men man kunde genom anslag af ett par tusen riksdaler uppmuntra konkurrensen emellan de redan existerande stora tidningarne, att med större fullständighet upptaga Ståndets diskussioner. Grefsen vore nöjd att hafva väckt frågan, äfven om den ej för närvarande ledde till det resultat, han efsett. Han hade rid 4823 års riksdag väckt frågan om publicitetens införande vid ståndets öfverläggningar — det mötte svårigheter, och omöjligheter förespeglades. Det hade deck till slut blifvit både möjligt och verkligt. Allmänheten kunde ej vara ttllfredsställd med de upplysningar, den vu genom tidningarne fick om Rid. och Adelns öfverläggningar. Det hände, att man ibland fick låsa omdömet först, och sedan yttrandet hvaröfver det blifvit fälldt. — Friherre Ridderstolpe, Fredrik, vore förekommen af Grefve Horn. Motionen förtjente uppmärksamhet, och han tillstyrkte derföre bifall till densamma. Man kunde genom det uppgifna förslaget måhända undvika tryckningen af protokollerne. — Hr von Hauswolff instämde i hvad Grefve Horn yttrat. Talarens yttrande i sista plenum vore oriktigt anfördt i en af de större bladen; han begärte derföre, att detsamma måtte, justeradt, tryckas: på Rid. och Adelns bekostnad i tidningarne. — Hr Lagerhjelm, Pehr, önskade, att man på något sätt kunde få förhandlingarnevitförligare refereradeän som nu skedde. Hu