Aftonbladet – 14 mars 1840, sida 3

Plan för militärkolonierna vid Algiers gränser. ; Denna af Marskalk Valto uppgifoa plan är i korthet följande: 2:0 Hela Algier skall bilda ett Vice-konungarike under en prins f det regerande huset. 2:0 Algiers gränser blifva militäriskt koloniserade. 3:0 Biockhus -bilda första försvarslinien; uppförda på bestämda afstånd, försvara de alia tillgängliga vägar på Franska gebieiet emot enfall och öfverrumpliog, samt tjena till bufvudposter eller fältvakter. 4:0 På 35000 till 6000 alnar bakom blockhbuseh uppbyggas byar längs gränsen, från 450 till 2090 familjer hvardera. Dessa bilda första stridsliniep. 3:o På 4000 till 5000 alnar bakom denna linie förläggas regemente, brigad, och divisionsstaberna i de köpingar eller städer, som der anläggas. 6:o På lika afstånd bakom staberna är den andra stridslinien förlagd i byar, på samma sätt indelade söm i den första, mer större och för 250 till 300 familjer hvardera, emedan denna linie skall lemna reserv att förstärka städernas besättningar under kristid. 7:o Det öfriga landet blifver koloniseradt efter de för andta Franska kolonier gällande lagar. 8:0o Till de militära kolonierna antoges frivilliga ibland soldaser, som hefra uttjenat sin tid och entingen äro jordbrukare eller tillhöra sådane handtverk, som äro oumbärliga för jordbruket. 9:o0 Skulle earmeen icke lemna nog miltärkolanister, borde sådane tagas ibland de jordbruxtande klasserna i Frankrike eller af utlänningar, företrädesvis Tyskar. 40:0 Till dessa skulle öfverlemnas så mycket odelbart land, att hvardera kunde mer än tillräckligt föda en familj, och detta såsom gåfva åt dem och deras efterkommande. 414:0 Militärkolonisterna blifva antingen för alltid eiler för viss tid befriade från all grundskatt. 42:0 Hrvarje by bildar ett kompagni. 413:o Kaptenen är by-föreståndare; kompagni-oflicerarne bilda hans råd, och fältväbeln är by-skrifvare. 44:0o Öfversten förrättar tjonst såsom under-prefekt. 435:o Kaptenernes rapporter m. m. till denne gå likväl genom bataljons-cheferna, för militär-subordinationens bibehållande. 416:0 Brigadeller divisionsgeneralerne tjenstgöra såsom prefekter. 17:0 Öfre och mindre staterna lemna personalen för de serskilda förvaltnings-bestyren. 48:o I vice konungens person förenas den högsta civil-och militär-makten, 19:0 Krigs-lagen gäller med några förändringar för militär-kolonierna vid gränsen. :20:2 Vapen och ammunition, samt första rustningen, lemnas af regeringen. 94:o Regeringen förskjuter äfven kolonisternas första bosättning, så väl husens uppförande, som boskaps och redskaps anskaffande. 22:0 Detta förskott kommer att på 20 år återbetalas af kolonisten eller hans arfvingar. 22:o Militär-kolonisterna äro förbundne att tjena för gränsens försvar och böra på första uppmaning infinna sig på ;amlingsplatsen med : Vapen; packning och lifsmeiel för åtta dagar, för att rycka i fält, hvar deras jenst kan behöfvas. 24:o De 50 mån starka beättningarna i: blockhusen aflösas hvarje 8:de dag ff första stridsilinien. 125:0 Vapen, krigsförråd och peklädnad böra alltid vara af kolonisterna undersållna i god ordning, och hvarje månad visitation ke af kaptenen. 26:0 Under loppet af ett år förnas trupperna och kolonisterna inom hvarje diviion till möte på 14 dagars tid. -27:0 Söner af koonister äro födda till soldater; men skulle någon älja annat yrke, kan det ske. Han blifver likväl å ej berättigad till arf efter föräldrarne, utan dena rätt öfvergår till den, som qvarblifrer sårom nilitär-kolonist.. De ynglingar, som lemna koloien, skola vara underkastade konskription i Frank-! ike. 98:0 Vid 47 års ålder inskrifyvas kolonistens jner såsom tjönstskyldige. De blifva vid denna Ider militäriskt bildade och insättas i ledighetera, som uppstå efter döde och öfverårige koloniver. 29:0 Städerna, som tjena till högqvarter ewellan de begge strids-linierma, böra vara befäösta