Aftonbladet – 14 mars 1840, sida 1

MA a rd mater således sluppo att betala. ) — Hr Dealmans motion remittsrades till Bevillnings-Utskottet. Då Hr von Troils motion om inrättandet af ett serskildt embetsverk i och för landtoch vattenkommunikationerna samt publika arbeten föredrogs, begärde H. Exc. Grefve Löwenhjelm, Gustaf, och erhöll, att Hr von Troils motion mätte få åtföljas af en af Hr Kapten von Sydow nyligen från trycket utgifven brochyr, under titel: Publika arbetens nytta och nödvändighet, hvilken brochsyr H. Exc. till Landtmarskalks-bordet aflemnade. Hr v. Sydow hade, under ett längre vistande i Parisa, förvärfvat sig allmän och utmärkt aktning af de Fransyska civila iogeniörerne. (På denna brochyr hade Hr L. J. Hjerta redan förut fästat Ståndets uppmärksamhet, i dess motion om förändring af KkKrigs-akademien på Carlberg.) En annah af Hr von Troils motioner: om fuilkomnande af Postverket, föranledde nägon diskussion. Hr Peyron, Gustaf Abraham (t.f. Öfverpostdirektören), yttrade sig så väl emot förslaget, att fortskaffa posten med gästgifvare-skjuts, som-emot postportors nedsättande. Postverkets inkomster stego nu till omkring !, million om året; skulle brefporton bestämmas såsom Hr von Troii föreslagit till 4 sk. för -brefvet, utan afseende på destinationsortens längre eller kortare afstånd, så skulle de ej komma alt utgöra mer än hälften, elier 250,000 Rdr. En penny-porto vore icke tjenlig i Sverge; rörelsen vore. här för ringa 0. s. v. Motionären Hr von. Troil beklagade, att nu varande Öfserpostdirektören ej lifvades af samma åsigter, som hans närmaste företrädare. Denne hade kort. före sin död yttrat till motionären, att det grämde honom, att ej hafva hunnit ieföra en reform vid postverket, den han ansåg af högsta vigt, nemi. postens fortskaffande med gästgifvare-skjuts. Vigten af postkommunikationernes förbättrande och underlättande vore större, i samma mån befolkningen vore spridd och afståndena större. Motionären hade i sanving icke afsett någonting så ringa, som blott frägan om postverkets inkomster, han hade afsett industriens befordran och den sociala utvecklingen mera, än ökad afgift. Efter den erfarenhet, man redan kafi i England, sedan penny-postens införande, hade inkomsterne vid postverket, fastän de i början minskats, likväl redan åter stigit, och förhållandet skulle blifva detsamma här i Sverge, i fall bref-porton nedsattes. — Hr Bergenstråhle ansåg rent af omöjligt och äfven oklokt att uppdraga brefs befordrande åt gästgifvarne. Hälften af dem kunde ej skrifva, och det vore dock nödvändigt, att listor fördes öfver de bref de emottoge, Detia skulle vålla osäkerhet och olägenheter. — Hr von Troils motion remitterades till BevillningsUtskottet. Hr Sandelhjelms wmotion, att Privat-bankernoe måtte åläggas hålla vexlings-kontor i städerna, bestreds af Hr Ribbsng, B., som bland annat erinrade, att ön sådan skyldighet ej kunds Privat-bankerna åliggas, af Hr Hjerta, L. J., som derjemte hemställde, att vid nya oktrojers beviljande Privatbanker ej måtte tillåtas utgifva sedlar af lägre valör än 40 Rdr, samt af Hr Bogeman, Frih. Cederström, F., och Hr Lefren. Frib. Kremer önskade, att Privat-bankernas sedlar måtte i uppbörd på vissa vilkor mottagas, hvilket dock rönte föga bifall. Hr af Grubbens förslag att frigifva penvingräntan och uppbäfva bysättningen fann bäftigasse motståndet hos Frib. Raab, och, hvad bysättnipgens upphäfvande angick, hos Hr Hartmensdorff. Hr yv. Heauswolff instämde med motionären, men Frih. Ridderstolpe önskade, att stadgandet om arbetsdomar måtte, med af talaren uppgifne modifikationer, upplifvas. — Frih. Cederström, Anders, hemställdo att i sammanhang med denna motion måtte bebandias Frih. Kan!zows motion, att bysatt person, som gör session, borde ur bysättningshäktet lösgifvas, hvilket äfven medgafs. Hr Rosenqvist af Akershult hade föreslagit vissa restriktioner i afseende på Judarpe, och deribland att de efter 40 år ej mer måtte få besitta fast egendom. I afseende på det sednare bestred Grefva Gyldepstolpe, Ant. Gabr., med åberopande af 46 R..F., motionen remiss, mot hvilket Hr Hjerta L. och Hr v. Troil, Em., som utan att gilla motionen i hufvudsaken, erinrade, att motionen icke tydligen stred mot grundlagen eler åsyftede dennas upphäfvande. I3ufvudsaken förordnades förslaget, med undantag af dess sednare del, utaf Hr Ribbing Arved, som förutsåg den tid, då en Juda kunde blifva en kristen församlings patron, men afstyrktes af Frih. Cederström, Anders, samt af Hr Heuswolff, som fåste husets uppmärksamhet på den omständigheten, att det finnes hvita Judar och svarta, kristna Judar och cjudne,, uten att likväl talaren syntes gifva någondera racen företrädet. Motionen erhöll remiss. Rörande Kongl. Thestern, hade Hr Major vor Moltzer insändt ett ganska intressant anförande, till hvilket vi sannolikt återkomme. En del ardra anföranden remitterades utan diskussion och sedan ankomne utskottsmemorial blifvit uppläste, slutades plenum något efter kl. 44, ) Den upplysning Hr Rosenblad lemnst, lärer dock till sin tillförlitlighet ej vara särdeleg stor, Gå de varor, som komma till hofvet och diplomaterne, hvarken mätas eller vägas i packhuset; det är just detta man nu ville hafva infördt, och som man på andra sidan söker förekomma. —RE—— UTSKOTTSBETÄNKANDEN.