förslaget må, sådant det i alla punkter befinnes, utan förändringar och modifikationer, af Medständen antagas? Denna fråga kunde Talaren icke obetingadt hvarken bejaka eller neka. Ansåg det böra punkt för punkt diskuteras, och trodde att endast på detta sätt iakttages det stora budet: katt pröfva allting och behålla hvad rätt och godt är,. Ljus och sanning äro de stora föremål, för hvilka hvarje medlem af detta Riksstånd svurit att verka och kämpa. Ljus och sanning äro ju också hvad man här sökt att befordra, och något annat måtte väl aldrig blifvit sökt grnom de adresser, om hvilkas frambärande Rikets Ständer förut så lätt kunnat sig förena. Biskop Hedren skriftligt i samma syftning med Err Butsch och Nibelius, och slutade med den önskan, att aman icke ena dagen med tuppfjät måtte framskrida och den andra med jättesteg störta tillbakan. Kontraktsprosten Afrclius nästan i samma anda som Prosten Lyth och Kontraktsprosten Sandberg; biträdde förslaget, men önskade, att det, för att i behörig ordning beredas, och till ett helt bringas, måte öfverlemnas till EkonomiUtskottet. — Prosten Lidzen hufvudsakligen med Prosten Säve. Prosten Lundblad yttrade, rörande remiss till Ekon. Utskottet: Detta var visserligen Talmannens i hedervärda BosdeStåndet mening, äfvensom minoritetens inom KonstitutionsUtskottet. Majoritseten deremoet har förklarat, att proposition till bifall och antagande kunde meddelas utan föregående remiss. Mig synes häraf, som vore möjligheten af bvarje amendement härigenom betagen, och att proposition icke torde kunna framställas annorlunda än på bifall eller afslag. Det är smärtsamt att i sådant fal! KonstitutionsUtskottet brutit stafven öfver förslaget. Att det ieke kunnat i allo af Ståndet antagas, finner jag visserligen, men beklagar, om en opinion, sanningsenligt och värdigt uttryckt, ej skulle vinna det afseende, som den för:jenar, och hemställer derföre, om ej förslaget kunde med de af P;osten Säve föreslagna modifikationer godkännas. Kontraktsprosten Hallbäck trodde hufvudsakligen, i likhet med reservanterne inom Konst.-Utskottet, adressen, enligt 44 R. O. och 56 R. F., icke hafva i Rikets Ständers plena omsaåelbart bordt kunna upptagas, utan till behörigt Utskott öfverlemnas af det Stånd, inom hvilket motionen blifvit gjord. Ansåg nu ej annan åtgärd kunna vidtagas, än lägga till bandlingarne. Doktor Björkman: förnämligast lika med Prosten Lyth, med den skilnad, att han ansåg adressen först böra uppgöras af Ekonomieller ExpeditionsUtskottet och sedan in.pleno godkännas, inpan den kunde blifva föremål för Ståndets deltagande. (Slutet följer.)