Aftonbladet – 7 mars 1840, sida 1

minga andra; fråntaga städerna den möjliga fördel, som kan ligga i deras nuvarande, nästan ensamma besittniog af näringar och rörelser, utan att derföre vilja gifva dem någon ersättning. : Motionen är verkligen värd att bebjertas. RIESDAGEN. Diskussionen hos Boryareståndet den 26 Februari, angående Konstitutionsulskollels memorial, innefattande föreslagen förändring af Statsrådets organisation. Denna diskussion börjades af Hr HELSINGIUS, som yttradej.! att då ifrågavarande förslag som åsyftar en ändamålsenlig organisation af Statsrådet och innefattar de förändringar i grundlagen, hvilka blifva en följd af Hofkanslersembetets upphö:ande, utarbetades vid 4834 års Riksdag, han genom sjukdom varit hindrad, att i utarbetandet deltaga: att han derföre begärt frågans uppskjutavde till i dag; att ban begsgnat denna tid, för att underrätta sig om tillkomsten af förslaget, samt om innehållet af den diskussion, som under sista Riks:sg egt rum, angående detsamma; att han med lugn begrundat förslaget och biifvit dermed mera försoned, än vid första genomläsningen; att då vid 4823 års Riksdag ett serskildt Utskott blifvit tillsatt, för att tillvägabriocga en ny reglering af Styrelseverken, hade detta grundlegsförslag blifvit födt hos nämnde Utskott, samt sedermera å:er vid 1828, 1829 och 4830 årens Riksdag förevarit, men fallit bos Borgareståndet med 6 röster mot 30. Förslaget kade åter föredragits år 4834 och då sntagits såsom hvi lande till denne Riksdag. Den Representant, som har nit för fäderneslandets angelägenheter, i synnerhbet om han kommit till den ålder af ett balft sekel, hvilken tidrymd, inom vårt land och alla andra, företett de mest märkvärdiga förändringar, som historien kan framvisa, och om han ej är invigd i någon bemlighet vid denna eller någon annan Riksdag, samt ej svurit någon annan fana, än samvetets, måste fråga: hvad månde varda af detta barBet? — Talaren hade insett fördelarne af förslaget, och att derigenom skulle bos Statsrådet uppkomma större enbet, och följaktligen större kraft. Det vore också nyttigt, att Just:tiestatsministern ej hade säte och stämma i Högsta Domstolen; äfvensom en vigtig fördel, att Konungen ej, vid inträffede fall, om förslaget antages, kan hafva brist på Rådgifvare, då våra notabiliteter säkerligen gerna skola vilja sätta sig upp på Statsrådstaburetten, med en bögre lön, men deremot icke hafva lust, att sätta sig ned vid Statssekreterarens skrifbord, der platsen vore mödosam och fordrade Embetsmannaskicklighet och kunskaper, bvilka den andra platsen vore öfver. — Hr Belsingius fortfor: För min del får jag ock nu förklara, att jag, oaktadt de olägenheter, söm förslaget kan föranleda, ej tänker röstå emot det bufvudsakliga af detsamma, fastän jsg ej kan bifalla alla dess delar, och jag vill nu visa, hvarföre jag ej kan gilla alla punkter i förs!aget. Enligt hvad jog af förra diskussionerne förnummit, tror jag ej, att förslaget, så framt det ej framställes odeladt, möter något motstånd inom Ståndet, ehuru jeg medgifver, att om det framställes till antagande i sin helhet, något värre ej händer, än att det blifver en röst mindre för detsamma ; och jag öfvergår nu till framställning af förslagets skuggsida. Jag anser detsamma ej på något sätt sammanstämma med våra nu gällende institutioner i öfrigt. Departementschefer finnas väl i förslaget upntagne, men nigot för dem organiseradt Departement bar jag ej kunnat få reda på; och det blifver då en nödvändig följd af förslagets tillämpning, i synnerhet i början, att svårighet uppstår, i afseende på konflikt emellan Bepartementscbeferne och våra Kollegier, uti hvilka nu sitta gamla Embetsmän, sem torde ej vilja låta befalla sig af Statsråden eller de andra Cheferne, som derföre måste usurpera en makt. hvilken de ej fått. Jeg bar för öfrigt föstat syvI nerlig uppmärksamhet vid följande 8: — vid den 140:6, emedan jeg tror, att, sedan Allmänna Årenders Beredning är borts, i samma , enligt nya Redaktionen bordt vara tillagd! efier ordet Embetsverk: aoch vederbörande, hvilkas rätt saken rörern. — I afseende på 28 tror jag ej, att der finnes så bestämdt, som jag fordrar i en grundlag, satt med orden Civila Embetsmän äfven förstås Statsrådets Ledamöter eller de, gom ej kunna beiraktas såsom Militärer, ehuru desse ej eller böra så anses, då de tjenstgöra, såsom Statsråd. Vidare har min uppmärksamhet blifvit fästad vid 43 RB. F., som innebåller rätt:ghet för Konungen, att vid i samma nämnde fall förordna till Ordförande i Regeringen hvilkendera bland Prinsarne af sitt hus, Ko nungen bebagar. Jeg erkänner, att denna har en vacker syftning för landet och kan medföra mycket godt. Samma 8 ken i sin effekt innehålla inrättniegar af den bästa skola för en ung Prins, jsom skall efterträda sin starafader eiler fader i Regeringen. Derigenem kan en Prins blifva bekant med folket och erhålla kännedom om våra institutiomer. Sisträmnde 6 kan med ett ord vara af mycken nytta och bereda landet lycka; man jag kan ej eller ä den andra sidan glömma, att hans olycka derigenom möjligen beredes; ty jag kan ej föreställa mig, att det fipmes en lycka för en Prins, ifrån den stund han födes, utan atthans lycka är oåterkalleligen förbunden med landets: Dessutom kunna flere Prinsarfinnas, och eburu de bliftit på bästa sätt uppfostrade, äro de och blifva dock menniskor, så stt emellan dem antingen inbillade eller verkliga företrädesbegrepp om sig sjelfva kunna uppkomma: och föda, jag vill ej säga: afand, men en känsla dermed Heslägtad, och som kunde hafva sammi effokt. Det kunde också bädda, att Kopungen i bön