Aftonbladet – 6 mars 1840, sida 2

— —— —— — Hr Prosten Thuden har begärt rum för följande: Till förekommande af ett möjligt missförstånd af den af mig i Presteståndets Plenum d. 49 sistlidne Februari väckta, och i N:o 54 af Aftonbladet för den 4 Mars omnämnda motion, finner jag mig föranlåten, i afseende på rubricerandet af denna motion, göra den rättelse, alt den egentligen icke bandlade om löneförhöjning för Presterskapet i Bohus län,, utan äsyftade nämnde Presterskaps återförsättande i dess lagliga rättigheter, enligt allmänt gällande Författningar, medelst upphäfvande af en enskild öfver hundrade år gammal högst obestämd convention, eller densammas bringande i öfverensstämmelse med förändrade tidsförhållanden. . Carr A. THUDEN. — Gulddragarne F. W. Zetheliua hafva erhållit Regeringens tillstånd, att, emot en till 40 procent af värdet heräknad tullafgift, disponera ett från London hitkommet parti af 400 skålp. hvitt och gult bomullsgarn, enkom beredt för sökamdernes galontillverkning, på ett sätt, hvartill machiner för närvarande saknas inom Riket. Derjemte har det blifvit Kommerskollegium tills vidare medgifvet, att, efter pröfning af bebefvet, meddela Gulddragare och Snörmakare tillstånd till förtullning af bestämda partier af dylikt bomullsgarn, mot enahanda tullafgift. . o— Enligt en af Sundbetskollegium till Regeringen insänd tabell, utvisande examinerade Barnmorskors antal inom hvarje af Rikets Län, komparatift för åren 1831 och 1839, uppgår antalet för det förra året till 868 och för det sednare till 4047 öfver hela Riket. Totalsumman hade från 4838 till 1839 ökats med 2. Vid samma tillfälle har Kollegium anmält en öfverenskommelse, som, på dertill af Provincial-låkaren gifven anledning, blifvit träffad mellan barnmorskorna i Gottlands porra distrikt. att för alltid afiigga bruket af starka drycker, af hvad namn som helst, samt att, i allt hvad på dem beror, afstyra bruket deraf i de husbåll, der deras bjelp påkallas. — HLR nn Korrespordens artikel om Sverige. Uti Augsburger Allgemeine Zeitung för den 20 Februari träffas ea korrespondens-artikel från Stockholm, af den 3 i samma månad, med signaturen ; och hvars innebåll är ganska intressant samt tyckes utvisa hvad man kallar blick bos författaren. Vi återgifva en del deraf i öfversättning. aSverige, heter det, asynes i detta ögonblick stå på gränsen af en ny tid, men om dess framtids himmel skall blifva klar eller mulen, beror ännu mycket af omständigheterna. Så mycket är säkert, att det hittillsvarande tillståndet hade blifvit temligen odrägligt. Skulden härtill kan lika litet, som detta i allmänhet är händelsen, läggas på några enskilda; och kanske måste man, för att vara rättvis, gå tillbaka ända till Gustaf II Adolfs! tid, d. v. s. den tid, då Sverige på en gång begynte spela en Europeisk roll och figurera ibland de främsta makterna. Härtill förslogo hvarken Sveriges folkmängd eller penningetill gångar, och vi se det derföre under de sednaste 50 åren i ett ständigt vacklande mellan stor makt och fullkomlig afmattning. Det var mäktigt, så ofta en Gustaf Adolf eller Carl Xl förde sina härar till segern, men .på ansträngningen följde för hvarje gång en svaghet, ända till dess Sverige försjönk i det beklagliga tillstånd, som Konungen så klart skildrat i throntalet, sin svanesång, då han talar om olycksåret 4809. Sedan detta olycksår har visserligen mycket gjorts, hvilket också tacksamt erkännes af Svenska Folket, men bördan af en, om jag så får sägs, för förnäm regering, som förskrifver sig från den tid, då Sverige var en af de förnämsta makterna, kunde Carl Johan icke lyfta ifrån folket). Om ban insett denna börda i hela dess omfång eller iete, derom är icke här frågan; nog af, hans kraft var icke tillräcklig att bryta de urgamla regeringsoch administrationsåsigterna, och denna administration blef allt mer och mer petrificer2d, och i samma min aftynade folkets verksamhet. Sverige blef allt mer och mer fattigt, om också genom en ordnad statshushållning finanserne smånirgom förbättrades, och folket kunde till slut icke mera bära sina bördor. Så växte op) Vid sidan af detta omdöme bör likväl ej förbises det factum, att ingenting under de sista 30 åren skett för att göra regeringen mindre förnäm, d. v. s. för att minska stats. lyxen. Detta visar sig bäst vid jemförelse af antalet af utdelta riddareordnar samt hofcharger, under den nuvarande regerivgens tid, samt under ett lika ental år af föregående regeringars. Siffran visar då, att stjernor och titlar under ingen föregående period så flödat ur nådens ymnighetshorn, som under den närvarande. Det är likväl just i sådana fall, som en styrelse synes oförhindrad att verka till enkelhet i sederpa och tarflighetens dygder, genom enkelhet och spersamhet i den yttra stalsrepresontafionen.