Aftonbladet – 6 mars 1840, sida 1

som derigenom biuivit helt och hållet bragt ur koncepterna. Journ. des Dbats är alldeles utom sig deröfver och säger, att man dermed direkt angripit hofvet och monarkien. Flera tidningar vilja ej medgifva detta, emedan all diskussion undvikits, men det är just det som förtryter Debats. National deremot medger o-; förstäldt, att den radikala oppositionen vände sina vapen mot hofvet, icke mot ministeren, emedan denna sistnämnda hvarken har ett system eller en vilja, eller en civillista, och att det således ej är mot henne Frankrike kan rikta sina slag. Bladet gör rättvisa åt provinstidningarna, som i detta fall med talang och oförskräckthet stridt för den nationella saken ceh väsendtligt bidragit till utgången genom den riktning och det understöd de gifvit all!männa tänkesättet. Isynnerhet lofordar hon likväl Hr Cormenin, hvars skrift i så hög grad verkat till ändamålet, och föreslår preglandet af en minnespenning öfver honom, hvartill en subskription öppnats på bladets byrå. Mer än 400 franes äro redan derstädes tecknade. Närmaste följden af kammarens votum har varit 1icinistrarnes resignation, som de dagen derpå öfverlemaade till konungen. Ludvig Filip skall hafva haft konferenser med Hrr Broglie, Mole och Dupin, men något beslut om det nya kabinettets bildande lärer ännu icke vara fattadt. Hr Guizot skall hafva förklarat, att han icke ärnar åter ingå i konseljen. Sannolikt har man äfven nu att vänta sig elt lingvarigt interregnum. Hertigarne af Orieans och Nemours återväntas nu mera från Compiegne, der de vistades, för att, så snart dotationen var voterad, begifva sig till Brössel. Bland utspridda rykten är, att Konungen afsändt en kurir till Hertigen af Kobarg, för att återgifva honom sitt ord och slå upp hela förmälningsfrågan. Sådant är imedlertid högst osannolikt, och berättelsen derom troligen ingenting annat än ett någorlunda plumpt försök att känna opinionen på pulsen, huruvida den möjligtvis kan låta skräma sig genom förespeglandet af denna hiskliga olycka, eller röras till medlidande öfver hertigens saknad af en gemål. Petitionen för val-reformen har nu erbållit tillsammans 69,724 underskrifter. Från Algier berättas, att flera Arabiska stammar äro ganska missnöjda med Abd-el-Kader, i anseende till det krigföringssätt han hittills iakttagit. Han bar nu utlyst en allmän församling af dem i Mina, och man tror att denna kan blifva ganska stormig samt möjligtvis få em biodig utgång. Enskilda bref yttra för öfrigt mycket missnöje med marskalk Valee, som beskylles för att ban låter flera gynnande tillfällen gå sig ur händerna, att tillfoga fierden kännbara förluster. Nu lärer han hafva fått befallning att i Mars börja operationerna, hvilket troddes komma att ske med en styrka af 40,000 man. SPANIEN. Cortes session öppnades den 18 Februari i Deputerade-karomarens lokal, dit de båda drottningarne begåfvo sig och der de, likasom på vägen dit, emottogos med de lifligaste glädjerop. Man beräknar de moderate ledamöternes antal lill 400 och de exalterades endast till 50. Fullmakternas granskning torde likväl medtaga 44 dagar. Under tiden skulle Hr Florey dEstrada vara seniors-president, men som han icke vill offentligt erkänna sin ålder och således blir borta från de första sessionern2, lärer Hr Calatrava undfå denna värdighet. Biand de konstitutionelle skola två partier hafva bildat sig, det ena som sluter sig til! jPrankrike, och det andra, som ej vill veta af någonting annat än det som är Spanskt. Det förra vill hafva den unga drottningen, när hon fyller 42 år, förmäld med en prizs af Orleanska huset, men det awdra vill gifva henne en ISpansk Infant. I spetsen för det sednare partiet anses Espartero stå, och detta förbållande tros komma att inverka både på sessionens och de militära operationernas gång. Imedlertid torde de sistnämnda icke blifva så serdeles brydsamma, om det är sannt, att en parlamentär från Segura infunnit sig hos Zurbano, för att underhandla om platsens uppgifvande, och latt man i Morella ansåg allt motstånd för fruktlöst. Cabrera skall d. 4 hafva flyttat dit från Las Matas. Han var då till häst, omgifven af adjutanter, men syntes nära sin upplösning, och kunde med yttersta möda bålla sig qvar i sadeln. Biskopen af Leon, Don Carlos fordne minister, skall hafva fått tillåtelse att lemna Frankrike, för att begifva sig till Italien. PORTUGAL. Envligt underrättelser från Lissabon af d. 47 Febr., hade Cortes debatter om adressen i ganska långvariga och räckte ännu. Endast den om 4 6, hvari ministeren försäkrades om representationens medverkan, hade varat i 8 dagar, men slutligen segrade likväl det ministe