Aftonbladet – 5 mars 1840, sida 1

endast Calmar. Stockholm i Januari 21840. DILIGCENCE TILL UPSALA afgår från huset Nr 56 Mäster Samuels gränd, Tisdagar, Onsdagar, Fredagar och Lördagar kl. 9 f. m., återgår från Upsala samma dagar och tid. RIESDAGEN. Plenum på Riddarhuset den 4 Mars f. m. Efter en kort diskussion godkändes ExpeditionsUtskottets förslag till den skrifvelse, som kommer att afgå till Kongl. Maj:t, för att tillkännagifva Ständernes bifall till införande af Departementalstyrelse. Derefter föredrogs den Kongl. propositionen angående skjutsväsendet. — Grefve Anckarsvärd, som l: ej fann beräkneligt hvar man i en skjutsfråga kunde komma att stanna med resan, hemstälide om ej de ledamöter, som ämnade yttra sig i ämnet, skulle vilja, föv att spara tiden, ingifva sina anmärkningar och anföranden till det Utskott, som kommer att handlågga frågan. På Hr Landtmarskalkens proposition bifölls detta, och den Kongl. propositionen remitterades till Allm. Besvärsoch EkonomiUtskottet. Den Kongl. skrifvelsen med öfverlemnande af utarbetadt förslag till ny tulltexa, begärdes på bordet till nasta plenum af Hr Lagerbjelm. Den Kong!. propositionen om bestämd tull å spanmål remitterades till BevillningsU:skottet, och till StatsUtskottet den om spanmålsundsättning till behöfvande i missvextår. Öfver detta sednare ämne yttrade sig Friberre von Knorring och Hr Oxehufvud. Den förre föreslog en magasins-inrättning med stort kreditiv och inrättande af större magasiner i de norra provinserna; den sednare yttrade sig i motsatt anda, och anförde bland annat, att då han nyligen varit i Norriand, bade ban af allmoge der blifvit anmodad aflemna en skrifvelse till flere riksdagsmän från Norrland, hvari det uppdrages dem att eflägga tacksägelse hos Kongl. Maj:t, för det regeringen öfverlåtit åt enskilda personer att förse denna landsort med spanmål under de sednare missvextåren. I anledning af den Kongl. propositionen rörande bränvinsbränninrgen yttrade sig: Hrr von Rosen, Hammarberg, Friberre von Knorring, Friherre Cederström. Gustaf, Grefve Horn, Bengt Ribbing, och Friherre Raab. Den förstnämndes anförande upptogs af många med högt bifall. Remiss af den Kongl. propositionen boslöts till Bevillnings-Utskottet. En annan Konagl. proposition om bebaglig tids spanmål remitterades till Stats Utskottet. Ett memorial af Riddarhus-U-skottet, om utvidgning af läktaren på Riddarbuset, begärdes på bordet af Friberrarne Cederström och Boije, Ercdrik. Derefter väcktes följande nya motioner: Af Grefve Taube: om anläggande af ett fängelse efter Pennsylvaniska korrektionssystemet; om inköpande af Gottlauds Sandö för statens räkning, för att begagnas för detta ändamå!, och om stiftände af en serskild lag för fängelserna. Hr Ozxehufvud uppläste härefter sitt redani gårdagsbladet nämnda anförande, om vidtagande af ett ekonomiskt system, i alla riktningar grundadt på näringsfrihet. — Frih. von Kremer föreslog inrättsnde af ett större central Lsandtbruks-ipstitut få Ultuna Kungsgård. Presteståndet. Plenum den 22 Februari. Den del af Presteståndets förhandlingar som här nedanför meddelas, innefattar diskussionen angående förslaget till en förändrad organisation af statsrådet, och är mer än vanligt intressant. I synnerhet fästa vi uppmärksamheten på Hr t. f. Statssekreteraren, Biskop Heurlins anförande, hvaraf man erbåller en så att säga officiell bekräftelse på den af pressen så ofta utpekade, men ändock i yttersta stund bestridda oredan i ärendernas bandläggning. Den oinvigde skall förvånas då han får höra en ledamot af. Konseljen erkänna, att ban efta först af tidnirgarne blifvit underrättad om beskaffenheten och utgången af i Konseljen afejorda ärender; för en och annan tidningsredaktion är det visst icke någon nyhet. Men icke detta erkännande, utan fastmer afsigten, i hvilken den synes tillkommit, är det, som framiör allt icke bör undgå allmänhetens uppmärksamhet, Sammanhåller man nemligen Hr Statssekreterarens bekännelse med dels hans egen, dels flera hans politiska trosförvandters inom det Högvördiga Stånde: insinvation, att de gamla formernas — således icke personernas — qvaliteter varit orsaken till den öfverklagade oredan, samt med de ursäkter, genom hvilka man velat öfverskyla förhållandet med den anpgelägenbet , man visat att få den föreslagna förändringen antagen, med uttryck. om Tförsonlighet m. m.; så kan man ej undgå att deruti finna bekräftelse på den redan vid rtiksdagens början gängse föreställning, alt vederbörande uti ifrågavarande grundlagsförslag se den räddningsplenka, på hvilken rådgifvarne och systemet kunna flyta oskadde melian 406:a2n och 407:an. Föredrogs åtskilliga Protokollsutdrag från de öfriga medstånden. KonstitutiorsUtskottets å bordet den 415 lagde memorial JM 4 och JM 4, innebållande förslag sill en ändamålsenlig organisatiom af Statsrådet, föredrogs, och på hemställniug af Erkebiskopen förklarade ståndet sin önskan, att diskussionen finge hvälfva sig kriog det hela, men att då proposition komme att framställas, 45 i förslaget afskiljdes och serskildt framställdes. Prosten Åstrand yttrade:: aförevaravde grurdlagsändringaförslag anser jag för sannolikt den vigtigvasta fråga sam vid danna rvikadarnr fäörekammer. ee —— — ——— AX K — —-A— R — ——————-L