Aftonbladet – 2 mars 1840, sida 2

de flestas omdöme icke beböfligt. Blott ett enda vill jag i förbigående nämna, nermligen att, huru vig och ändamålsenlig decimal-räkningen än befinnes för bokföring och kalkyler på papperet, kommer den, enligt bestyrkt erfarenhet från de ställen der den blifvit försökt, alltid att visa sig mindre lämplig för räkning i hufvudet och de delningar, som förekomma i den dagliga detaljhandeln och den mindre trafiken. Orsaken är, att der ständigt förekommer behofvet af varu-qvantiteternes och de motsvarande prisernas delning i hälfter, tredjedelar och fjerdedelar, hvilka båda sednare ej gå jemt opp i tiotalen, men deremot hafva en ganska vig och tjenlig hufvudmätare i talen 19, 24 och 48, som utgöra grunden för de flesta våra mynt och mått-indelningar. Genom bemödandet för decimal-systemet och under väntan på dess införande, har man imedlertid kommit att helt och hållet förbise en lättare verkställd, men derföre icke mindre vigtig reform, ait nemligen uian total rubbning i sjelfva hufvudgrunden bringa de nuvarande mångfaldiga olika beräkningarne af mil och vigter till någon enhet, ech man har häruti, såsom ordspråket säger, gått öfver ån efter vatten. De anomalier och svårigheter, som för närvarande härutinnan äga rum, äro i sje fva verket så många, att jag tviflar det någon enda ledamot inom detta hus finnes, som kan på en gång erinra sig dem alla. Hvilken kan väl, t. ex. utan tillbjelp af en särskild minnesbok, utantill ständigt hafva i minnet förbillandet, mellan victualievigt, stapelstadsvigt, metall och gårkopparvigt, uppstadsvigt, bergslagsvigt, tackjernsvigt, rå-kopparvigt, medicinalvigt samt silfveroch guldvigterna, eller olikbeterna i målet af en fast spanmålstunna, en lös spanmålstunna, en tunna malt, en tunna salt, en tunna strömming, o. 38. v., och dessutom känna, efter hvilka af dessa särskilda öfriga varor böra mätas? Och likväl är kunskapen väsendtlig för alla, som köpa och sälja mätoch vägbara varor, till förekommande af förvillelse för sig sjelf eller bedrägeri för andra. Till närmare upplysning om de svårigheter, jag nu vidrört, torde det tillåtas mig anföra några få exempel. Efter 4733 och 4739 års ännu gällande förordningar, hvarigenom 4668 års Förordning högst obetydligt blifvit ändrad, skola 46 marker viktualievigt utgöra et: pund stapelstadsvigt, 24 marker stapelstadsvigt ett pund uppstadsvigt, 22 marker stepelstadtvigt ett pund bergsvigt, 26 pund bergsvigt ett skepp. tzckjernsvigt; och bör dessutom, nota bene, på ett skepp. uppstadsvigt ökas en mark:stspölstadsvigt, och på ett skepp. bergsvigt 2 marker stepelstadsvigt i förslitningsmål. Vill man pu reducera detta i procent, så skal det befinnas: Vikt.vigten är 25 proc. öfver stapelstadsvigten. 48 V,,, pr. Öfv. uppstadsvigten 43 7, pr. öfv. bergsvigter. 492 ggg pre Öfv. tackjernsvigten. 49 -11545 sana Pre Öfv. rå-koppar vigt Stapelstadsv. 20 pr. under viktualievigten. 4 1!67.,, pr. und. uppstadsvigten. 9 !!1,,, pr. und. bergsvigt. 30 !!!2...3 pr. und. tackjernsvigt. 9 197005 92713 PFUNd. räkopparvigt. Uppstadsv. 45 ; proc. under viktualievigten. 5 , pr. öfver stapelstadsvigter. 4 !06,,, under bergsvigten. 26 ?!02,... und. tackjernsvigt. 3 715426 Und. råkopp. vigt. c. s. v. Det torde vara öfverflödigt att vidare fortsätta resultatet af dessa uträkningar, då det nu uppnämnda sannolikt är tillräckligt att öfvertyga om de svårigheter, som ligga i vägen för en nvggrann reduktion från den ena af dessa vigter till någondera af ae öfriga. Men dessutom förekommer flera olikheter mellan vägningsoch beräkningssättet för samma slags vara i olika orter. Stångjern t. ex. har i Gefle, fastän det är stapelstod, stundom plägat uppvägas efter uppstadsvigt, men i Stockholm väges det efter stapelstadsvigt, så att 100 skepp. uppvägda i Gefle gör på Stockholms våg 103 skepp. 3 lisp. Kö Det stångjern, som kommer från Örebro och på vinterföret från Hedemora, begge uppstäder, är ej afsändt efter uppstads-, utan hbergsvigt, så att 400 skepp. stångjern, som ankomma från dessa städer till Stockholm, här utgöra 440 skepp. 40 lisp. — Men 400 skepp. från Arboga, Köping eller Westerås, hvilka städer väga med uppstadsvigt, göra liksom från Gefle 4035 skepp 5 lisp. härstädes efter stapelstadsvigt. Återigen om 100 skepp. sändas från Hedemora efter bergsvigt till Westeras, utgöra de der på vigen efter uppstadsvigt 104 skepp. 40 lisp. 45 103 marker. , Detta är tillräckligt för att ådagslögga svirig. heten, att med de nu brukliga olika vigterna skydda sig emot missräkningar och förluster. Jag föreslår derföre, att med bibehållznde endast af de nu varande olika vigtsystemerna för medicinalier samt ädla metaller, alla öfriga vaNR. må LR EE RR TT BR RR Rå TT RR