Aftonbladet – 2 mars 1840, sida 2

MA P UT ERTR ET SURT Ren eg ESR I LL RR oe ww som medgaf rättighet att kunna göra sådana til lägg till ett förslag, genom hvilka icke någon än dring i beslutet uppkommer. Ett dylikt tilläg; I vore Hr Ribbings förslag. Han hade Grundlags enlig rättighet att få detta tillägg under Huset I konsideration. Grefven instämde i Hr Ribbing I förslag. Kunde ej med Friberre Boye inse, at det innefattade något försök att kurtisera Bonde ståndet. Det förslag till tal af deputationens ord förande, Hr Ribbing uppläst, innehöll ingenting, son kunde stöta hvarken Friherre Boye eller någo: annan, hvars örhinnor voro alltför sensibla. — Sc dan Friherre Cederström, Jakob, ytterligare och H Rosenblad, Bernhard, yttrat sig mot Hr Ribbing förslag om en deputation till Bondeståndet, upp steg Hr Cederschiöld, Pehr Gustaf. Han trodde att såvida intet serskidt beslut biifvit fattadt on sättet att kommunicera Bondesttändet Rid. oci Adlens beslut, så vore en deputation lämplig. Bön derne hade skickat en deputation, Adeln bord lemna sitt svar genom en dylik, ty den gamla re geln i grammatikan: att fråga och svar böra stå samma casu, ägde här tillämplighet. Talaren gil lade för öfrigt ej Hr Ribbings förslag, att deputa tionens ordförande borde hälla tal. Bondestånde hade beslutat att vid adressförslagets kommunice rande med de andra stånden ej något tal skull kållas af deputationens ordförande; han ansäg der före ej heller något dylikt lämpligt då svaret af gafs. I förbigående ville han anmärka en sak Hr Ribbings proponerade svar, såsom betänklig Om detta projekt antoges, så hade adeln lofvat af skaffande af fyrdelningen inom vår representation Talarea vore för sin del alltid rädd att gifva löften på förhand. — Grefve Frölich, David, yrkade ytterligart Hr Ribbings rättighet att få sitt förslag pröfvadt I anledning af Hr Cederchiölds konservativa ytt rande för upprätthållande af vår fyrdelta repre sentation, beklagade Grefven att denne aktnings värde representant fått den plats, han nu inneha: i Konstitutions-Utskottet. — Sedan ett par andr Talare yttrat sig, framställde Hr Landtmarskalker proposition, huruvida Ridderskapet och Adeln vil le att en deputation skulle till Bondeståndet öl. verföra RB. och A. beslut i adressfrågan, hvilker proposition besvarades med blandade Ja och Nej Hr Rosenqvist af Akershult begärde votering, hvil ken utföll med 237 Nej mot 402 Ja. Derefter föredrogs Statsutskottets memorial N:t 3 rörande ett af Kongl. Maj:t begärdt anslag för skottsvis af 350,000 Rdr för vattenkommunikatione och andra allmänna arbeten innevarande år. Et sammandrag, af detta betänkande finnes på ett an nat ställe i bladet under rubriken: Utskoltsbetän kanden, till hvilket vi hänvisa Jäsaren. Återre miss af betänkandet yrkades af Hr von Hartmans dorff, uuderstödd af Hr Lagerhjelm och Friherr( Akerhjelm, G. F. Utskottets betänkande försvara des deremot af Friherre Sprengtporten och Hr vo Troil, båda ledamöter i Statsutskottet. Med den förenade sig Hr von Heyne. På framställd fråg af Hr Landtmarskalken, om ståndet biföll Statsut skottets betänkande, svarades starka Ja, blandad med få Nej. Hr von Hartmansdorff begärde vote ring för att få betänkandet återremitteradt. Den na utföll med 402 röster emot 84, så att återre miss beviljades. Plenum på Riddarhuset den 29 Februari, e. m De i förra plenum väckta motioner remitte rades. Den enda diskussion af något större in tresse, som härvid föreföll, var vid remissen a Friberre W. Tersmedens motion angående ei pension för Friherre Berzelius. Denna motioci var ganska väl och enkelt skrifven och ådsga lade att Staten hittills gjort nästan intet fö sin utmärktaste vetenskapsman, som likväl genom sina upptäckter ej blott gagnat den ren: vetenskapen utan äfven märingarne och till skyndat riket stora vinster, och som alltid äl tillgänglig ech beredd att lemna hvem sor helst upplysningar. Motionen tillstyrktes all mänt; af Hr af Ström, Bofjägmästare, som önskade 350 procents förhöjning af det projekterade anslaget, och androg såsom motif, att Fri herre Berzelius haft anbud på 5000 Rdr årligen, om han ville bosätta sig i Berlin, och a H. E. Grefve Löwenhjelm, som uppgaf, att ännu högre anbud, af ända till 20,000 Radar, blifvi honom gjorda från Framkrike; af Grefve Horn som ville hafva den fördubblad och ansåg der ej såsom en pension, utan säsom en national belöming; af Hr af Uhr, Gustaf, Hr P. Lager hjelm och Statsrådet Friherre Åkerhjelm. En ganska kuriös episod uppstod imedlertic under denna diskussion. En ledamot, Hr Munc ef Rosenschöld, som äfven instämde i syftrin gen af motionen, fästade dock dervid tillik: uppmärksamheten på, att Sverige hade tvenne andra män, som äfven gjort sig högt förtjente om fäderneslandet för sin vård om iryckfriheten, nemligen Hrr Hartmansdorff och Nerman och föreslog derföre, att den proponerade pen sionen skulle delas lika dem emellan. Öfver denna sammanblandning uppstod dock ett miss nöje, som yttrade sig medelst häftiga opicionsyttringar med käppar och gsaloscher, och Grefv Horn tog till: ordet och fann Hr Munck a Rosenschölds amendement ett hån emot de! store mannen. Någon stund efteråt, och p andra ledamöters öfvertalande, återtog Hr Muncl af Rosenschöld detsamma, och anhöll, att de finge utgå ur Adelns blifvande protokoll. ——— tä Hr L. J. Bjertas motion angående reglerin; af mål och vigter: Det är Höglofliga Ridderskapet och Adel Höcsänit bekant, att en Kongl. författning reda!