Aftonbladet – 27 februari 1840, sida 1

(nn to 03 KPA SER TAL SFR Pa throutalet skulle vördsamt, men bestämdt uttala Rikets Ständers behof af personella garantier för sitt förtroende till styrelsen. — Jag ville att ett svar på tirontalet, skulle ärligt och öppet nitala Rikets Ständers öfvertygelse om nödvändigheten, att vid denna Riksdag vara; i afscende å statsntgifterne, så återhållande som möjligt, för att snart återkallade till oumgänglige reformers grundiagseuliga behandling, vid erfarandet af ett nytt systein ; vid emottagandet af ändamålsenliga, grundliga och verkställbara förslager; vid inhändigandet af väl uttänkte utvägar att inskränka statsutgifterne, och att lätta skattebördorne; för att, med ett ord, vid erI farenheten af ett, på statsklokhet och på en sann Istatscekonomisk grund hvilande system, kunna med nöje och med tillförsigt lemna de erforderliga medlen för en fosterländsk styrelse, att handla och röra sig uti Svensk mening, och inom verkningskretsen för ett sannut och verkligt Sveuskt intresse. För den Kongl. propositionen angående Konungens afsägelse från ordförandeskapet och de tvenne rösterne uti Rikets Högsta Domstol erkänver allmänheten sin förbindelse såsom för allt, hvilket leder till en bättre sakernas ordning. I Förslag till polisoch skyddsförfattningar emot i pauperism och lösdrifveri äro oss lofvade; och unider förväntan af deras ankomst bör man hoppas, alt de i första rummet komma att stödja sig på näI ringsfrihet och på undanrödjandet af alla i förväg lagda binder emot menniskans rättighet utt obehindradt försörja sig sjelf, när bon i sådant afseende icke bryter emot på verkliga rättsgrunder fotade samhällslagar. Med verklig rörelse har Svenska Foiket ifrån dess ålderstegne Konung emottagit uppmaningen att förstå sin Regering; men för att jhinna detta mål maste folket nödvändigt ega en utväg att göra sig förstådl utaf sin styrelse, ty härvid fordras en oeftergillig vexelverkan, om uppmaningen skall kuona frambringa något välgörande resultat. Jag hemställer s:ledes om någon lämpligåre utväg i sådant hänseende gifves, än den som framställt sig i Riksdagsfullmäktigen Hans Janssong adressförslag, uti hvilket jag gerna erkänuer min önskar, att Ridderskapet och Adeln funnit sig benägen deltaga. Throntalets så sanna uppfattning af landets kallelse, lemnar oss omisskänneliga förhoppningar till lindricg uti, genom en alltför stor stående arme, fortfarande, serdeles för jordbruket tryckande bördor; ty aÖboer på nio-tiondedelar utaf de båda rikenas omkrets, tillhöre vi Europas fasta land endast genom nära ofruktbara trakter; och då vårt läge bestämmer vår politik, alt önska veridens lugn och befara alla bof med våra kölar;v så synes vi icke genom vårt uner freden alltför tryckande militärväsende böra längre utarma och undergräfva våra krafter. Man invänder, alt throntalets besvarande icke i våra grundlagar eger något stöd; men man kan också icke ådagaläg a, att de deremot stadga något förbud; och jag anser det således af behofvet påkall:dt, att införa denna sed, hvilken i alla andra konstitutionel a länder är häfdvunnen. Vid sakens betraktande måste man otvifvelaktigt medzsifva, att throntalen böra besvaras, då i den motsatta händelsen regeringsmakten finner ett alltför obegränsadt filt för sjelfberömmet, när deMa icke äfventyrar att motsägas ifrån folkrepresentatioens svar på talet. Jag röstar säledes alltid för hvilken. utväg som beredes för framgången af Bondeståndets inbjudning eller för tillvägabringandet af någon adress i samma syftning ifrån Ridderskapet och Adeln serskildt. Hr Rääfs i Småland anförande på Riddarknsel den 26 Februari, i frågan om en aäress till svar på trontalet Då jeg för en stund sedan erhöll rättighet att yttra mig öfver denpa f.iga, men derifiån afstod, skedde det i förboppning, att bon skulla ertålla den edkla utgång diskussionen då tycktes sotyda; men enär sedermera åtskillige Talare vidrört det enskilta af adressförslaget och uppgifvit några punkter, dem de ansågo Riksens Ständer ega fog att öfverklaga, och andra yrkat vigten af opinisnsyttrirgar, från hvilka de ej lära vilja utesluta dem, som något kunna strida mot deras, så får jag utbedja mig en stunds uppmärksamhet, den jag icke ofia skall påkella. Adressförfattaren vidrörer flera af samhällets vigtigaste angelägenheter; ban klandrar mycke: ; han berömmer litet. Skriften är till alla Stånds bedömande sflamnad, och det ken således tillkomma äfven mig, att få yttra nägra ord öfver dess hufvudpunkter. Biand cå kallade underlåtva styrelseåtgärder fåster dena menniskan sig först vid förenklincen af räntepersedlarse. Han känner då ej, hvad ella, som ega anspråk på kunskap i denna väg, nu mera veia, att, sedan förenklingsarbetet varit än för visse trakter än för kela riket stundom afstadnadt, ctundom fortsatt, och pumera biifvit färdigt, har man, vid närmare begrundande, funnit, stt hela det påyrkade företaget icke blott vore onödigt, dels emedan intet prejeri på den skattskyldige kan ega rum under vårt väl kontrollerade, och derföre också förhatade Kammarverk, dels emedap, äfven efter en sådan förenklieg, ingen förrinskning uti antalet af uppbördsmän vore möjlig, utan äfven funnit detsemma i längden blifva högst orättvist, ländande än till Kronans, än till den enskildes förlus; på hvilka skäl hela frågan nu lärer vara af betöriga embetsverk till utförande afstyrkt. . Det är icke synnerligen troligt, att Statsrådets sednaste protokoller äro tillgängliga. Man kan cåledes skäligen sntaga, att omdömet öfver Konungens Rådgifvare härflyter från tidningarnes, hvilkag yttranden, ehuru, såsom välbekant är. de ega den högsta grad af sans och tillförlitlighet, tikväl möjligen i detta mål och uti saknad af berörde protokoller, kunde mot varan vara något hric:fålliga. Ehuru som helöst, tyckes det vara pligt för hvarje medborgare, som sjelf förmodligen vil! döma efter sina gerningars uppsåt och grund, ej efter deras, af bonom vanligen oberoende utgång, som sjelf åberopar OCh yill njuta laga rätt, att äfven lemna densamma åt andra; den nämligen, ett bana handlingar först inå ransekas, sedan dömas, och att, i detta fall, då ingen underrökning varit möjlig för Konstitutionsutskottets åtgärd, innehålla med alla i förväg gående om?ömen. . Öfver önskan om armåens reduktion behöver jag mm i LA ALA LL — —— X— — ———————— Er K-—-—--—-—— AA — LL : — — — ——22-————