a a arbeten. — Hr Anckarsvärd, August, fann inbjud-1 ningen från Borgareståndet, i den form den kom-1 mit, iicke kunna leda till något resultat. Ställ-4 ningen vore densamma, som förut; Lsedamöterle af det ena Ståndet hade alltid kunnat göra be-j(q sök på de andra Ståndens klubbar, och der blif-l( vit med artighet emottagna. Grefve Horns mo-i(4 tion. hade: åsyfrat en helt arnan inrättning. En4 slimän klubb för alla 4 Stånden skulle, utom det! gagneliga af idcernes utbyte emellam representan1 terpe, äfven medföra en direkt ekonomisk nytta. (c Mar talade om representanternes pligt, att yrka ! sparsamhet i: statsutgifterne; man hade fullkomligt 1 rätt häri, och representanterne borde börja dessa: besparingar hos sig sjelfve. De 4klubbarne kunde i: förenas till en enda, som skulle kosta mycket min! dre. Det vore icke svårt, att få rum på en klubb, ! Talaren bade på en afton besökt flera, och trodde, ! att de representanter, han der funnit, inalles ej! utgjort mer än 50 å 60 personer, — Hr Rosenblad . fann, att han misstagit sig om Hr Dalmans yt-; trande, och att det blott var ad notitiam, att man kunde träffa notabiliteter inom de öfriga Stånden. Han: instämde för öfrigt med Hr Anckarsvärd, att Borgareståndets inbjudning ej betydde mer, än att Stånden äro välkomna hos hvarandra. Frågan om en allmän klubb borde företagas i sinj helhet. — Frikerro Hamilton, Iugo, instämde med Hr Anckarsvärd. Saken vore af stor vigt, och borde betraktas under synpunkten af Ståndens npärmande till hvarandra. Tsalaren hyste den förhoppning, att vi gingo .den:dag till mötes, då representationens splittrande i serskilda kamrar skulle upphöra och lemna rum för dess sammansmältning: Han ansåg inbjudningen från Bergareståndet blott böra läggas ad acta, och Grefye Horns motion, afskiljd derifrån, nu böra serskildt företagas. — ir af Dalström förklarade sig vara förekommen af Hr Rosenblad och Friberre Hamilton. — fr Lagerhjelm, Pehr, bad få upplysa, att Talmannen i Borgareståndet yttrat, att den nya lokalen för Ståndets klubb väl vere så rymlig, att man der kunde moitaga besök af flera, men att den ej vore nog stor, för att kunna rymma alla Ståndens ledamöter. Hr Lagerhjelm förenade sig med de talare, som yrkat inrättande af en gemensam klubb för alla Riksstånden. — Grefye Horn hade i förra plenum fattat inbjudpingen från Borgareståndet så, att ståndet velat upplåta den lokal, detsamma nu begagnar för sin enskilda klubb, till en gemensam klubbinrättning för alla fyra riksstånden. Som han fann detta ej vara förhållandet, så yrkade han, att de båda frågorna: Borgareståndets inbjudning och hans motion om en allmän klubb, måtte skiljas från hvarandra. Han bad för öfrigt få återföra i Ridd. och Adelns minne, att hans förslag varit, att Ståndet skulle uppdraga åt Hr Londtmarskalken, att anmoda de andra Ståndens Talmån genom dessa Stånds kanslier söka bereda tjenlig lokal. På framställd proposition af Hr Landtmarskalken beslöt Ridd. och Adeln, att ingen annan åtgärd erfordrades vid Borgareståndets inbjudning, än det svar, att Ridd. och Adela med nöje skulle begagna sig af densamma. Hr Landtmarskalken gjorde propesition till bifall af Grefve Horns motion. Herr Hjerta, IL. J,, anhöll i detsamma, att innan beslutet fattades få göra någre erinringar i afseende på verkställigheten. Han trodde icke att någon olika öfvertygelse funnes hos husets ledamöter, att ju en sådan klubb vore önskvärd, men kan fruktade, att detta resultat icke kunde vinnas endast med att blott kyra en lokal dertill; såvida man ic: ke derigenom endast ville utkasta en onödig utgift, borde tillika så lagas, att denna klubb besöktes, och det var i detta afseende Tal. ej vågade göra sig en alldeles så ljus föreställning som åtskilllga föregåenda ledamöter. Om man ej tillika lyckades tillvägabringa de serskilda Riksståndens beslut, att på samma gäng som den allmänna öppnas, tillstänga de nuvarande serskilda ståndsklubbarne, så vore det att befara, att mängden i alla fall skulle I hålla sig vid dessa, der de bafva ett närmare och mer uteslutande umgänge med personer med lika intressen och en redan gjord bekantskap, och der icke de afstånd förefinnas i samhällsvilkor, som på en allmän klubb, och hvilken till en början sannolikt skulle göra tonen på denna mera främmande, om Ståndsledamöterne icke sammanfördes dit genom sjelfva saknaden af sina egna klubbar. Dessa invändningar föranledde likväl icke någon förändring i beslutet. att blott bifalla motionen; Till remiss föredrogs Hr Gyllenhaals, Lars Herman, motion om understöd åt Landtbruksinstitutet på Degeberg, medelst 40.000 R:dr ärligt anslag och ett räntefritt lån af 10,000 R:dr. Friherrarne Hamilton, Hugo, Raab, von Nolcken och Cederström, Jacob, talade alla med loford öfver detta institut, och trodde, att staten borde göra något för dess upprätthållande. Frib. Hamilton hade haft tvenne elever vid Degeberg. Då de ditskickades, voro de blott vanliga benddrängar, med goda anlag; efter tvenne år äterkommo de, ej blott ovanligt skickliga i det praktiska af åkerbruket, utan äfven i öfrigt bildade vida öfver Talarens förväntan. Frihberre Nolcken yttrade sig skriftligen om sin egen erfarenhet af kursen på Degeberg och om den ära, som man nu mera än förr sätter i fredens yrken ock jordbruket, ofta varaktigare, än forntidens blodiga strider. — Friherre Kraemer gaf äfven en mention honorable åt institutet, men hemställde, om läm pligheten att lemna så stora stätsansleag till förbättrande af en enskild egendom, och en inrättning, som ej vore offentlig, utan berodde af nuvarande innehafvaren. — Friherre Cederström erinrade, att anslaget endast vore begärdt till flere lärares aflöning, men bidraget för sjelfva egendomens förbättring skulle utgörss af ett lån. Medgaf dock, stt intekning kunde vara osäker, och föreslog i stället att föreskrifva presterande af fullgod säkerbet i allmänhet, ett pröfvas af regeringen. Remitterades till Statsutskottet. Till samma utskett remitterades Hr Gy!lenhaals motjen om sflöning för adjungerade ledamöter i Götha Hefrätt. Hr Gyllenhaals motion om bögre löneförmåner för de ordinarie ledamöterne i samma Hofrätt för