Aftonbladet – 13 februari 1840, sida 3

BLANDAD ÄMNEN GOTTLOB NATHUSIUS. Ett motstycke till John Cocherill. Denne man lemnar ett uppmuntrande exempel på huru en menniska, utan förmögenhet, inskränkt endast och alienast till sig sjelf, genom ett skickligt begagnpande af gynsamma omständigheter förmår öfvervirna de största hinder, utbilda sitt förstånd genom ansträngning, genom otröttlig verksamhet, utan fremrsande bjelp, och genom ståndaktighet i utförandet af sina föresatser genomdrifva de nyttigaste saker. Han föddes den 30 April 1760 i Baruth af fattiga men rättskaffens föräldrar, hvilkas månatliga inkomst, 3 thaler. 25 Sgr knappt räckte till det alldranödvändigaste för bushållets upderhåll, ty de hade 4 barn. Gottlobs önskan att egna sig åt studier måste altså stå tillbaka. Att lära något heandtverk hade han ingen lust till, ech lika så litet böjelse för soldatsiåndet bvarföre hans trenne bröder beslutit sig. Han valde derföre köpmansståndet, på inrådan af en hans slägting, som var sekreter, och kom genom dennes bemedling på sex år i Jära hos en minuthardlare i Berlin. Här hade han intet annat att göra, än gå på posten, hemta varor ur källrarne, göra strutar om aftnarnna, mala kaffe, hålla boden ren, borsta stöflorne åt sin principal och bodbetjenterna, och för öfrigt förrätta en daglönares bestyr. Dertill var kosthållet dåligt och örfilar, dem bedbetjeningen efter behag utdelade, var godt om. Naturligtvis var således derna tid icke egnad att väcka de behsgligaste tankar ech känslor i hans bröst. Han var likväl flitig; förrättade punktligt sina åligganden och förvärfvade derigenom sin principals välvilje, hvilken för öfrigt knappt hade begrepp om bögre köpmannakalkyler, ordentlig bokföring eller eljest någon insigt i handelsvettenskapen, hvaruti han således icke kunde lemna Natbusius någon undervisning. Denna haes lärotid ändade 4780, och ehuru han på annat ställe kunnat finna sin utkomst beslöt ban sig dock på sin principals vänliga uppmaning att som bodbetjent med 30 thalers årlig lön qvarblifva hos honom. Nu önskade hen väl att bålla sig litet bättre klädd, än dittills varit möjligt, men det fattades honem allt. Han ägde icke ens en fullständig klädnad, och skref derföre till sin fader om något bistånd, som han lofvade att på tvenne år återgälda, men kunde icke erbålla mer än en luisdor och några skjortor hvilket naturligtvis var otillräckligt. Han lefde derföre indraget och arbetade på sin utbildning. I e a Redan som lärling kände ban en liflig åtrå att förskaffa sig flere kunskaper för bandeln, hvarföre han, under det bam gjorde strutar, icke underlät att om han bemärkte något makulatar som innehöll uppsatser deruti, lägga det å sido, för att om aftonen eller tidigt om morgnarna och på söndagen studera detsamma. Så lyckades det honom att erhålla flere ark a der allgem. deutsche Bibliothek, som innehöll ency klopedistiska skrifter, och utdrag af böcker om han deln, hvarigenom han erhöll ett tydiigt begrepp om