Aftonbladet – 7 februari 1840, sida 1

— Gårdagens plenum på Riddarhu:et tog en alldeles oförmodad vändning. Ryktet att Grefve Anckarsvärds så kallade Statsregleringsförslag då skulle komma under diskussion till remiss, hade väckt en sådan nyfikenhet i staden, att åtminstone tio gånger flera åhörare sökte tillträde till läktaren, än utrymmet medgaf — och att ärda till 3 R:dr Banko betaltes för biljetter till några, som lyckats komma först fram och få sådans. Denna: nyfikenhet blef likväl i så måtto gäckad, som Grefve Anckarsvärd genast vid plenpi början uppliste ett anförande, hvilket återfinnes under rubriken Riksdagen, och deri ban, hufvudsskligen med afseende på det grundlagsvidriga beslut, Adeln däagen förut fattat, att vägra remiss på nigra af hans öfriga motioner, begärde få återtaga den nu ifrågavarande, hvilket ock skedde. Han beredde sig härvid, såsom läsaren af memorialet finner, jemväl tillfälle, att undanrödia allt tvifvel hos dem, som förmodat någon afsiot hos bonom, att vilja inträda i konseljen. N Detta Grefve Anckarsvärds handlingssätt både skall och kan utan tvifvel uttydas på mycket olika sätt. Man kan deri å ena sidan se en klokhetsmesyr, å den andra en vekbet och brist på konseqvens, allt efter olika åsigter, och i synnerhet efter olika individuella känslor för eller mot motiogären; men det vissa är, att denna åtgärd gjorde ett ofantligt uppseende, och gaf, ora man får begagna ett något vulgärt uttryck, obeskrifligt långa näsor åt ett icke obetydligt antal ledamöter, som bede laddat sig med allehanda vapen emot motionären och ibland hvilka i synnerbet icke lärer saknats en och annan, som ämnat rida ett stycke högre upp till lyckans tempel på devuemsnget, uttryckt i deklamationer emot den delen af Grefve Anckarsvärds motion, som angick första hufvudtiteln. — SS — mm I — Det bar ännu ej varit möjligt för Red. stt få närmare tillgång till den Kongl. propositionen om Statsverkets tillstånd och behof, som i förrgår kom till Stats-utskettet. Af den flyktiga blick vi hunnit kasta derpås finne vi emedlertid, den förut omnämnda nedsättningen i bovillningen ssulle utgöra 730,000 Rdr B:ko, men en extra statsreglering, bvartill öfverskotten skulle användas sedan Riksgälldskontorebetalt sin skulld, åtföljer nu liksom tillförene, ech uti statsutgifterna är 1N3CA