Aftonbladet – 3 februari 1840, sida 1

ET rE—N Aldrig tillförene under någon Svensk Riksdag hafva så många vigtiga ämnen och genomgripande reformförslag under en enda dags plenum uti Riksstånden blifvit väckta, som sistliine Lördag. Vi meddela här nedan under rubriken Riksdagen, in extenso, ej mindre Hans Janssons. anförande med projekt till en underdånig adress till Konungen, än det hufvudsakliga innehållet af tvänne ganska riaktpåliggande motioner af Fr. von Zweigbergk. den ena, hvaruti motionären tydligen visar, huru de moallan kronan och rotehållare i Westergöthland ingångna knektekontrakt, om jordbrukarens skyldighet att bidraga till landets försvar, blifvit af staten ensidigt brutna, oaktadt den helgd grundlagen åt dem försäkrat, och på grund hvaraf han yrkat, att kontrakterna må anses annullerade; det andra, åsyftande en af behofvet påkallad och vigtig förändring af domares nu varande aflöningssätt genom fastställande af en s. k. rättegångs bevillning i stället för nu gällande expeditionslösen; en åtgärd som sannolikt skulle lega till en vinst för statskassam af omkring 21350,000 Rdr B:ko årligen och lik väl blifva em lindring för rättsökande. Vidare Friherre af Nordins metion om hemmantalsräntans upphörande, hvilken sannolikt blir ett af de märkligaste öfverläggningsämnen vid denna Riksdag. (Grefve Anckarsvärd afgaf äfven en serskild motion i samma ämne, hvartill vi återkomma). Vidare början af Grefve Anckarsvärds Statsreglerings-försleg, hvaraf fertsättningen skall vidare följa i ett annat nummer, äfvensom vi då skole meddela Hr Borgmästaren Ekholms motion angående de civila embetsmännen cch Hr Borgmästaren Bagges, angående städernas administration m. m. Alla dessa motioner utvisa, huruvida de hafva rätt, som idkeligen påstått, att yrkandet om behofvet af reformer endast innefattar toraa ord, som, när: fråga blir om sak, upplösa sig till intet. — Dagligt Allehanda för dagen tror sig veta, att H. Exc. Friherre Stjerneld, efter den utgång Utskottsvalen inom alla Stånden tagit, skall hafva väckt fråga om, att Konungens samtlige rådgifvare skulle resignera och hos Konungen. anhålla, att Hans Maj:t måtte åt dem utse efterträdare. Om detta är sannt, så är det imedlertid ej troligt, att deraf på en tid varder någon påföljd. Nog är det sannolikt, att Hr Friherre Stjerneid kan hafva väckt frågan, och att hans mening dermed varit allvarlig; han är, både af grundsats och genom sitt långvariga vistande i England, tillgifven det konstitutionella och parlamentariska systemet, och lärer redan vid mer än ett tillfälle förut visat sig färdig att afträda. Men deremot har man ej hört talas om, att H. Exc. Justitie Statsministern, eller Grefve Hård, eller Friherre Gyllenhaal, eller Hr Nerman någonsin sjelfva satt sådant i fråga, och skulle det derföre nu inträffa, så vore det oaekligen ett af de märkvärdigaste tidens tecken, som man under vår generation upplefvats — Större delen af Utskotten äro i dag tillsammans, för att antaga Sekreterare. Dei beättas, att många Ledamöter af Konstitutions. utskottet förenat sig Om den tankan, att skrift: igen anmoda Förste ExpeditionsSekreteraren, Ir J. G. Richert, att emottaga denna plats. )enna tanka är ganska lycklig, och vi förestäle oss, ifall det är grundadt, att en man af så utmärkta förtjenster, som Hr Richert, icke unandrager sig ett sådant tillfälle att gagna fälerheslandet, i ett ögonblick, som onekligen ikaliar en man med hans mångsidiga kunskaer och förmåga. — I morgon säges Regeringens proposition m Statsverkets tillstånd och behof vara att änta till Ständerna. ;