Aftonbladet – 24 januari 1840, sida 2

jäster under svensk flagga, och år 4836 fartyg at. tillsammans 69,323, hveraf under svensk flagga 49,703 läster, Att antalet af fartyg i Stockholm ech Götheborg : under de sednare decennierne så betydligen afiagit, härleder sig otvifvelaktigt egentligen dels derifrån, att efter allmänna freden i Europa den fraktI röre!se mellan främmende hamnar, som Sverge förut lidkat, — och som hufvudsakiigen verkställdes af fartyg, tillbörige Stockbolm och Götheborg, — miun; skädes i samma mån frakterna föllo, dels ock deref, att en högst betydlig del af trädvaruskeppninigen från Stockbolm och Götbeborg numera ej verk ställes med desse städers egne, utan med norska fartyg, som i allmänhet kunna befraktas till billigare pris, än de svenska. Den böjning af fraktI priserne, som under de sednaste åren egt rum, bar I emedlertid börjat att å nyo rikta omtarkan på köp Il och nybyggnad af fartyg, och anledning saknas ej, att, om närvarande fraktkonjunktur fortfer och de binder för sjöfartsrörelsens liflighet, som kunna förefinnas, och utgöra föremål för Kommitterades närmare uppmärksamhet, derjemte undanrödjas, antalet af handelsfartyg i Stockholm och GötheI borg skall efter hend öka sig. Hvad serskildt sngär den emständigheten, att sjöfartsrörelsen i Stockholm, — äfven utan att taga i beräkning minskningen af stadens egna fartyg, — I under de trenne sista decennierne så betydligen afI tagit, anse Kommitteerade sig böra i unvderdånighet anmäla, ett sådant, efter deras tanka, i väsentlig mån härleder sig deraf, dels att efter förj lusten af Finland, detta lands sjöfart på Stockholm så aftagit, att, då år 1815 drägtigheten af finska, till Stockholm ankomna fartyg uppgick till 40 953 )läster, drägtigheten af de finska fartyg, som år 4836 besökte hufvudstaden, endast besteg sig till (20,256 läster, hvarföruten ej må förbises, att, i följd ef den omständigheten, att direkt sjöfart på utrikes ort från åtskilliga af rikets städer vid Bottniska Viken nu idkas i vidsträcktare mån, än förr, Stockholms förbållanden med dessa orter aftagit. Orsaken åter dertill, att ajöfartsrörelsen i Götheborg ökat sig, under det drägtigheten af stadens egna fartyg i så väsenrdtlig mån aftsgit, återfinnes i den betydliga sjöfart, norska fartyg numera idka från Götheborg, och som under de sednaste trennej I decennierne så förämdrats, att, då drägligheten afj de norska fartyg, som dit ankommo år 4815, endast utgjorde 4,974 läster, drägtigheten af nerska i Götheborg inklarerade fartyg år 4835 steg till 49,687 läster. I efseende på frågan, i hvad mån andra npatioDess fartyg förr deltagit och nu deltaga i skeppnipgen af varor till och ifrån Sverge, ichexmtss af tabeilen J4 5, att drägtigheten af de till alla svenska stavelstäder ankomne norska fartyg år 4345; utgjorde 4,162, och år 48356 36.629 läster, att drägtigbeten af finska år 48145 till Stockholm ankomne fartyg utgjorde 40,933 och till Götheborg 654 läster, eliet tillsarbwmans 41,584 läsgter, hväremot år. 2836 dj: något Finskt fartyg besökte Göthebsrg, och drägtigheten af de till Stockholm ankomne endast uppgick til! 20,256 läster; atv drägtigheten utgjorde af de till Stockholm och Götheborg ankomne: Ar 4815. År 14836. Läster. Läster. Ryska Fertig . . . . . . 2,032. 462. Preussiska . . . . . . . 3,887. 3148. Danska . . . . . . 4,697. 704. Tyska med undantag af Preussiska ts. c . e se jen Re 659. 43. Engelska . . ! . . 8,319. 6,735. Nederländska jemte nuvarande Belgiskas:v ooo ve 669; 498. Franska . ss ss 172. 67. Portugisiska oo. .s . . . 421. -— Italienska oo. . . . . . — 37. Nord Amerikanska . . . . 4251. 6,384. West Indiska . . . — 419. och att sammenräknade drägtigheten af de till andra Svenska hampar, än Stockbolm och Götheborg, ankomne ardra nationers fartyg än Norska, utgjorde . . . . . . 8,645. 6,845. I At denna uppgift synes, att de nationers fertyg, som för det närvarande i någon väsentlig mån deltaga i varuexportem och importep från och till Sve-! rige, äro Norska, Finska, Evgelska och NordA-j merikanska; men att äfven dessa fartsg egentligen idka sjöfars på Stockholm och Götheborg; hvaremot skeppningen i rikets öfrige stape!städer tilll och från främmande orter hufvudsakligen verkstältes med Svenska fartyg, och att endast tillväxten af Norska sjöfarten på Sverige förtjenar en närmare uppmärksamhet. Seden kommitterade nu framställt förhållandet med rikets sjöfart efter allmänna freden i Europa och i hvad skick den för närvarande befinner sig, : få Kommitterade i korthet uppgifva de hufvudsekliga lättnader, som i följd af regeringens vidtagna ! beslut under de sista trenne decemnierne blifvit: utrikes handeln och sjöfarten beredda. Dit bänföra kommitterade den öfvergång, som unde? sista deckrnierne ägt rum fråm ett i bög gred prohibivift tullsystem till ett i någon sån mera liberalt, hvarigenom ökadt tillfälle till sysselsättning blifvit berddt för Svenska fartyg — den genom ingångna bandelstraktaten Svenska fartyg tillskyndade betydliga lindring i afgiften samt andra förmåner i främmande länder; — upphäfvandet af Ostindiska kompogniets privilezium och medgifver rättighet för alla Svenska feriyg att fritt idka sjöfari på Ostiadien ech dervid åtnjuta lirdring itullafgilier-. na; — nedsättning i vissa fall ef den så kallade konvovsfgiften, eller numera afgiften till handelsoch sjöfartsfonden, upphörandet af den för fartyg, som segla med Turkiska pass, från läsgre tid tillbska utgående afgilt af 46 skilling per läst i allI mäpbet, och vid resan till Medelhefvet af 4 Rdr Bko per läst; — en lämpligare reglering af lotsoch båkafgifterne samt lotspenningarce, äfvensom förbättriogar af gamla och byggnad af nya fyrbåkar, så vidt allmänna medel dertill verit att tillgå; och I slutligen den genom Kongl. kungörelsen af den 25 November 4838 beviljade nedsättning i tu!loch tolagsafgifter på de hufvudsakligaste skeppsartiklar. Hvad inrikes sjöfarten angår, så äro kommittereade, i sakrad af äldre statistiska uppgifter bärom, än taballen JM 2 innehåller, icke i tillfälle att PER SSPESSEE DT NESSER dög, JE SAR ERE ARP SK FDA Tap