af dem kommo lyckligt undan, men den tredj träffades af soldaten som kastade sitt gevär efter ho nom, insattes först i kuren, och sedan, när patrul len kom, sökte han ändå rymma och sprang unda åt Riddarholmsbron, tog kär i mörkret miste p rätta vägen och föll omkull mot balustraden, d han ertappades af samma soldat och affördes i häk te. Han befanns nu vara en f. d. tunnbiadare gesäll vid namn Perman, förut för stöld entasta och innehade tre dyrkar och en knif. Man ha på sista tiderna sett så många exempel af poster som helt trankilt med armarna i kors åsett dylik brottsliga tillteg i stället för att göra ett steg til desammas förhindrande, att denna händelse på viss sätt kan anföras såsem någonting anmärkningsvärdt och soldaten, en gardist vid andra gardet vid nam; Larsson, synes förtjena att uppmuastras med någo: liten belöning. enn a Till den deltagande menniskokärleken! Inom Knätte Socken, af Böne Pastorat, finne: trennpe syskon, som i hög grad synas förtjena då bättre lottades medlidande. Alla tre äro blinda 8 Svarta Starren, hvilken olycka, troligen ett arf a deras moder, som dog 4838, efter att hafva vari blind omkring 20 år, har af läkare blifvit förklarat obotlig. Den ena brodren, född 4810, ha varit blind i 6 år, den andra född 14813, i 41 år Systren, född 4819, her under förlidoa året förlo rat sista gnistan af ljuset. En yngre broder sei ännu; men utseendet af hans ögon tycks båda, at! syskonens olycka väntar äfven honom. Emedlertid är hen ännu de bliodas ledsagare. Det är rörande att se denne, med ett svöre, leda de 3 blinda sJskonen upp till Guds hus och annorstädes. Men de olyckliga hafva äfven fått fattigdomens börda på sien lott. Mörkret blef deras enda arf, och detta sätter dem nästen ur stånd att förtjena något till sitt uppehälle. Socknen, hvari de bo, är liten och fattig, med många nödlidande, som ropa om hjelp. En i alla afseende mörk, och måhända lång framtid hotar desse unge, olycklige persuner. För närvarande trycker dem serskilt en svår förlägenhet. När medren deg, blefvo de husvilla. Förlidet år inköpte de, och läto uppföra, en gammal stuga, till bostad åt sig. Hvad de härå kunde bekosta af egna tillgångar, besteg sig till några få riksdaler. Allt det öf.iga är skuld ftill hvilkens liqviderande de ingen utväg veta. Det är serdele: för detta behof jag vågar, å de oljckligas vägnar, anropa den så ofta tillitade välgörenheten om någon skärf. Och skulle en och arnan menniskovän, af tacksambet för friska sinnen och andra goda gåfvor, ihågkomma de 3 blinda syskonen i Knällc med något litet bidreg, adresseradt till undertecknad, skall det först tz:cksamt redovises i Aftonbladet, och seden samvetsgrannt användes till ligviderende af de blindas skuld. Skulle allmänhesp lemna något öfverskott derutöfver, skall detta ika samvetsgrannt, af fattigvårdsstyrelsen i Knätte, förvaltas till de olyckligas framtida behof. Med tillfredsställelse får jag nämna, att de blinda syskonen, både före sin olycka och under densam ma, isktiagit ew stilla och gudfruktigt lefverne; och torde så mycket hellre få påräkna lyckligare medmenniskors delizgande. Ulricehamn och Böne den 5 Januari 1840. Joh. Lönnergren, Vicepastora