niers ech andra dagens hjeltars, så mycket mindre som en motsatt riktning här blifvit följd och Geijer icke hade att vänta furste eller ministergunst, utan tvertom löpte fara, att förlora den, son redan förut fallit på hans del, då han endast af böjelse följae sin öfvertygelse. — — — Artikelförfattarea resonerar vidare öfver det bevis om Geijers väljande till riksdagsman, och de röster, som, jemte honom, tillföllo Professor Bergfalk — en utmärkt rättslärd, som väsendtligen hyllar samma åsigter, som Goijer, för det närvarande — lemnar på en förändrad riktning i universitets sinnesstämning i motsats mot den förut skildrade så kallade fosforistiska. — — cHuruvida Geijer vid riksdagen skall emotsvara, hvad man af honom väntar, eller om han, såsom några af hans fiender påstå, skall blifvit förskräckt öfver konseqvensen af sin nya riktning, och i följd deraf nu mera kommer att stå stilla, eller kanske till och med taga några steg baklänges, skall — säger brefskrifvaren, snart visa sig, — cmen i hvilket fall som heldst får han åtminstone i prestestårdet tillfälle, att bekämpa sådane cljusskygga uggleröster, (lichtscheue Euienstimmen), som dem man nyligen hört ljuda från Biskop Tegner mot folkundervisningen, öfver hyvilia man icke vet, om man mera skall förundra sig, att de, i nittonde seklet utgått från ett protestantiskt konsistorium, eller beklaga, att de skola lemna ett eljest lysande namn fördunkladt till efterverlden. Man måsie imedlertid göra svenska presteståndet den rättvisan, att erkänna det sådana stämmor endast undaniagsvis höras på deras sammankomster. BOKHANDELS-BULLETIN. En ovanlig produkt af pressen är en i dessa dagar utkommen aTebell öfver lagstiftande makter, Lagskipningen och Administrationen iSverige, af Eugene von Vegesack. Dea är utförd medelst stentryck i regal folio, och framställer en tigur af Lagstiftande, Lagskipande och administrativa makternas afdelningar och underaldelningar. I mudten af figuren finner man ordet Konungenn, beteknad såsom den cpeslutande och nådgilvande makten, hvilken vidare är lördelad i lagstiftande, lagskipande och adrainistrati va makterna. Dessa äro vidare hvar för sig fördelade i underlydande auktoriteter, så att t. ex. lagskipande makten, börjande invid Konunden med Högsta Domstolen, har under sig alla kollegier och domstolar och andra myndigheter, svm äga något slags domsrätt, ända intill sockenkommitteer och skeppsombudsmän. Vid hvarje autoritet är, så vidt utrymamet medger, utsatt, med hvilka mål den sig befattar, och hvartbän besvären öfver dess beslut böra gå. Första ögonkastet på denna tabell är måhända ej lockande, för den, som af vanan känner sig fästad vid den vanliga bokformen; men get ringaste man gör sig mödan af en närmare bekantskap med den, i förbigåemde sagdt, mycket redigt utförda tekningen, öfvertygas man snart, att något bättre medel att snabbt bibringa och säkert i minnet fästa föreställningen om virt temligen invecklade statsskick, svårligen kan upptänkas, och det är vår öfvertygelse, att ifrågavarand2 tabell, framlagd för barn eller ynglingar om 42 till 48 års älder, skall lata dem med röje och ordning inhemta en kunskap, hvars uppfattning ur en buk medför håde ledsnad och oreda. Uppsatt på väggen, kan tabellen tjena till hjelpreda, som lätt rådfrågas, och de deri utsatte besvärshänvisningar, om ej tillräckliga för jurister, skola dock mången gång tjena dem mindre öfvade till ledtråd. Författaren har lofvat, att understödja denna tabell med fem andra, och om desaa utföras lika redigt, som den närvarande, skola de utan tvifvel bidraga, att, hastigare än man eijest kunnat beräkna, sprida den allmänna kunskzp om fosterlandets institutioner och lagar, bvilken ingen bildad man gerna kan umbära. Enn ÄV Dadalbtsamaonr Af Det Tomma klömaktaA ÅAlftam